onsdag 13 april 2011
sigge på äventyr ...
Det är när jag står och diskar, som jag upptäcker två skator i slänten.
Skatorna går och rotar i marken och tycks väldigt upptagna och se där, där ansluter en kråka!
Och sigge nilsson har fått frukost och vill gå ut .., står i hallen och jaaamar.
Jag öppnar dörren och han stannar till; som förstenad.
Sen smyger han ögonblickligen till slänten, där skatorna och kråkan nu flaxat iväg och sitter i träden alldeles intill .., ilskna och omåttligt irriterade på den där kattslyngeln som nu förstörde alltsammans!
Själv hämtar jag kameran.
Jaha .., det är så det är, dom har ett hittat ett litet musbo.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Men Elisabet! Det är ju en KATT han är. Låt han ta mössen så slipper ni invasion under vasken till hösten. (Och så kan han bli mätt nog att inte ta småfåglarna.)
Cecilia N: han får mer än gärna ta dem, men inte just när jag står där ..., han får LETA dem, men inte döda dem när jag är i närheten .., å, det gör så ont i mig!
Ja, du ser vilka krav jag har på honom.
Haha, och han struntar blankt i vad matten tycker :D
Då får du väl sluta ränna efter han med kameran!
Vilken fin videosnutt. Och så intressant. Katten som den KATT han är. Och matte som visserligen tycker att inte men i alla fall...
Vi är så ambivalenta vi människor inför djuren. Och det är väl kanske det enda vi kan vara.
Skicka en kommentar