Lördag ...

Och ljuvligt väder, så vi tar fika med oss i ryggsäcken och så tar vi långrundan, pv, harry och jag själv. Sol och blå himmel!

Allt som fattas är lärka och tofsvipor, annars känns det som vår .., även om vinden är kall och rå.

Nere vid båthamnen tar vi paus.
Nu ser jag bara pv:s lilla Askeladden .., alldeles ensam och tapper ligger den vid bryggan.

Och medan vi dricker kaffe och mumsar på gifflar, får harry leta godis som vi har gömt .., och själva småpratar vi med ett par i vår ålder som är ute på promenad, ja, dom bor egentligen i Ugglarp och frun har nyligen haft lunginflammation och vill inte stå stilla alltför länge, så det blir bara lite surr om hundar i allmänhet och harry i synnerhet och om att arbeta som vaktmästare (mannens tidigare yrke - ett underbart jobb - oerhört fritt! säger han) och kvinnan är rektor och harry hittar godiset tämligen galant.



Till tröstprisvinnaren Anitha: den här filmen är till dig!


På väg hem upptäcker vi blåsippsblad under Eckes syrénbuskar och jag ångrar bittert att jag tog på mig så himla mycket kläder .., fleecejackan under kappan .., och halsduk!!

Alldeles för varmt blir det när man har solen i ryggen.


Hemma.
Det är risigt i slänten till vänster (aldrig hos grannen) och ändå krattade jag som en galning där i höstas!

Nu hämtas en kratta och pv gör - om än ganska motvilligt - upp en eld ..., och löv och kvistar får brinna och det ryker nåt alldeles vanvettigt!

När jag en stund senare tar bilen och ger mig av mot affären, upptäcker jag att grannen, han som bor två hus närmare kustvägen, också eldar ris.


Här står han, herr Eldaren.
Dessutom har han klättrat upp i segelbåten utan namn och fixat en hävert - med hjälp av trädgårdsslangen - för det har regnat in och nu ska den vattnet bort!

Längst uppe till höger på bilden här ovanför, skymtar "Polska Ambassaden" och till vänster om den, det nybyggda huset som står nästan mitt i åkern.


Och harry håller koll på förbipasserande motionärer.

En äldre tant hälsar med nöd och näppe när hon passerar (tre gånger säger jag "hej", men hon kanske är hörselskadad ..?), där är två kunder från affären som tycks förvånade att se mig här och harry nyser av röken och nu är allt uppeldat och jag känner mig väldigt tacksam.

Tänk, så lättsamt det blir i vår!