Mer än en gång har jag tänkt att åååå, om jag finge vinna ett par miljoner så där så jag kunde vara hemma och slippa få ont i benen och inte vara dödens trött när kvällen kommer .., men nästan lika många gånger har jag tänkt precis tvärtom: "ååå, sicken lycka att ha ett sånt här arbete där man träffar så underbara människor!"
Ikväll kom i min kassa dom här två kvinnorna.
Det är mor och dotter.
Hon som står till höger mötte jag första gången i fjolsomras .., jag hörde ju att hon är sprungen från systerlandet i väster, från Norge .., och hon är nästan alltid klädd i blått - en ljuuuvlig blå färg som är precis i min smak -!
Och nu krånglade betalkortet och det blev två försök och texten i displayen löd "Felaktig kod, ett försök kvar" och då gick kvinnan till höger ut till bilen och hämtade ett annat kort och så in igen och med sig hade hon då kortet som hon håller i sin hand, ja, som en liten present.
Såå glad jag blev!
Och jag frågade om damen intill var hennes mamma och jo, det var och är hon och den lilla tanten var så söt att man nästan ville pussa henne och lägga armarna om hennes späda axlar och jag frågade hur gammal hon var, - nittotre år - och båda damerna visade sig vara födda i Vädurens tecken!
Utfrågandet fortsatte och jag fick veta följande .., att den lilla damen - Ingeborg von Hanno - har arbetat som lärare i keramik och formteckning på den norska versionen av Konstfack och hon säger att om man har nånting som engagerar en och som man tycker är roligt, så är det ju förstås bara trevligt att bli gammal.
Eller rättare sagt: det är bra sätt att hålla sig ung i sinnet.
Titta, så fin hon är!
Dottern - som alltså nästan alltid är klädd i blått -, heter Eva von Hanno, hon har vänster tumme upp och har arbetat som konstnär, regissör, skådespelare och hon har frilansat och arbetat åt Nasjonalteatret i Oslo och hållit med på med tv-teater, ja, hon satte upp en egen produktion som handlade om den norske konstnären Christian Krohg .., ja, och nu står hon alltså där med det vackra kortet som jag ska rama in och när - eller om - jag någon gång blir riktigt gammal, ska jag stå och titta på bilden och tänka på hur härligt det där kassörskejobbet var .., jo, det ska jag göra!
Ps. Och ja, just så är det .., min lilla Canonkamera ligger alltid inom räckhåll .... Ds.
10 kommentarer:
Fast om du vann en miljon skulle du ju faktiskt kunna dra ner lite på arbetstiden så att du inte blir så himla trött, men ändå får träffa folk i kassan!
Vilka vackra kvinnor! Och just den där blå färgen är underbar!
Jag skulle tycka att det vore helt perfekt om man skiftade till tvärtom: jobba 2 dagar och vara ledig 5.
Vilka härliga blå damer! Du är verkligen fenomenal på att få fin kontakt med de människor som du möter i din vardag.
Å vad jag älskar din blogg och dina möten med människor!
Jag håller med om att den blå färgen är jättefin! Och vilket fint kort!
Jag tycker du är så modig som vågar fråga om du får ta kort och så, jag ska jobba på att göra detsamma med mina kunder :)
Rexxie: just det, jag skulle sakna kontakten med kunderna nåt hemskt och tre timmar om dagen vore helt perfekt !
Mian: det skulle jag också kunna tänka mig ,-) och INTE för att ligga på soffan och äta praliner, utan för att göra saker som man brinner för ,-)
Jessica: ,-)) tack! Det värmer hjärtat!
Eva: ja, just den färgen är så varm!
Rexxie: just det, jag skulle sakna kontakten med kunderna nåt hemskt och tre timmar om dagen vore helt perfekt !
Mian: det skulle jag också kunna tänka mig ,-) och INTE för att ligga på soffan och äta praliner, utan för att göra saker som man brinner för ,-)
Jessica: ,-)) tack! Det värmer hjärtat!
Vilket härligt möte.
Det strålar om de två!!!!!
Tittade lite hastigt först och då trodde jag det var några anställda i butiken med ny arbetsklädsel;-), ja damen 93 år, är ju helt fantastiskt, är fascinerande med så alerta människor, hon ser nyfiket glad och alert ut, mer än trötta ungdomar,-). Vilket fint kort, vad kul att ha som roligt minne!
En väldigt fin bild! Inte ofta man ser så genuint glada människor :)
Skicka en kommentar