Från bäcken som skymtar till höger om stängslet, hörs porlandet .., och tänk, bara ett par hundra meter längre upp är vattnet grumligt och dyigt .., men nu, med slutmålet inom räckhåll, är vattnet klart och fint och nu är det inte mer än någon minut kvar innan den mynnar ut i havet .., först förbi kurvan och sen under den lilla, lilla bron och nerför slänten och i stenskravlet .., men sen!
Det är där, just där bäcken har sitt slut, som svanarna vintertid brukar hålla till .., där vattnet är strömt.
Och den vita skon är kvar.
Och mängder med små, vita fjädrar som hamnar i min ficka och som nu ligger här på bordet intill.
Fjädrarna, alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar