Här är en bild från
pappas tid i Vilhelmina på 40-talet. Tror jag, eller också skaffade han
en dräkt där och underhöll längre söderut med minnen från tiden i
Vilhelmina, när han skidade över fjällen för att få predika Guds ord och
sjunga. Många spännande berättelser hade han därifrån!
Concertinan
ville jag gärna lära mig att spela på, men hade inte tålamod som barn.
Det var så fint när han spelade och sjöng – och svängde concertinan och
gungade så tjusigt i takt med sången.
Pappa
föddes 1914 och dog 1988, vid 74 års ålder. Han fasade för att bli
gammal och inte kunna klara sig själv, så han var förmodligen nöjd med
att dö snabbt i en hjärtinfarkt medan han cyklade.
Någon längre kria om pappa blir det inte, jag har huvudet fullt av annat som måste totas ihop ganska snabbt.
1 kommentar:
Du har så härliga idéer, Elisabet. Jätteroligt att se så många pappor!
Skicka en kommentar