Om jag ska vara lite mer på det lokala planet så var det bästa att kören äntligen har startat (det är jag som står vid lilla pilen). “Du kan sjunga gospel”-kören är en outsinlig källa till glädje och nu kan jag se fram emot en höst av sång, “ståpäls” och som kronan på verket en konsert med Martin Stenmarck bilden har jag lånat här, som gästartist.
Han är inte en av mina favoriter, men kanske är han en gospelsångare av rang – vad vet jag?
Roligt är också att jag träffat tre kvinnor bland sopranerna, som jag
tycker så mycket om och vi träffas då och då före repetitionerna och fikar och
pratar. Jag kunde vara mamma till alla tre, åtminstone till två, men det har då
ingen betydelse i det här sammanhanget.
Jag fick också veta att det spelats in en CD från konserten i våras så nu
är det jag som inhandlar den på tisdag.
Det är också en glädje att kunna lyssna hur det lät. Jag fick ett smakprov via mail och det lät mycket bättre än vad jag trodde. När man står mitt inne i kören, så hör man nästan bara sin egen stämma
Det är också en glädje att kunna lyssna hur det lät. Jag fick ett smakprov via mail och det lät mycket bättre än vad jag trodde. När man står mitt inne i kören, så hör man nästan bara sin egen stämma
Kram Ann.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar