fredag 3 januari 2020

Fredag ...


Och sorg kan se ut på så många sätt.
Foto: Anders E.

En långsam dag.
Löser DN:s fredagskryss som är ovanligt enkelt, men vi fastnar på just  e t t  enda ord.
Och så är det skidåkning, en sväng till affären, begravning av Ari Behn i Oslos domkyrka och en så totalt annorlunda begravning med så mycken öppenhet och så fina minnesord och äldsta dottern Maud Angelica som är sexton år pratar till och om sin pappa och till alla som har funderingar på att ta sitt liv eller är djupt deprimerade.
"Det finns alltid en utväg!" säger hon.
Under begravningsakten har jag varit så spänd, så efteråt har jag ont i bröstbenet.

Pv lagar middag - resterna av laxen som jag frusit in då jag handlade den billigt -.
Den steks i skivor, gröna ärtor och grädde får följa med i stekpannan.
Det som blir över får Harry.
Och en liten slatt kokar jag till Sigge.


Egentligen var vi bjudna till Malmö på trettioårskalas idag, men det är såna bekymmer med Harrys sår på svansen och idag var det sämre än på länge. Jag läser om amputation på nätet och blir inte så värst uppiggad .., det handlar om fantomsmärtor och annat elände.
Ja, ja. Det får så lov att gå.

På bilden här ovanför syns Maja hänga stafettvasamedaljen på Anna.
Det är Maja som idag fyller trettio.
Vi tycker såååå mycket om denna tös från Småland.
Hon är ett under av omtänksamhet och så snäll.

Nu är klockan snart 20.00 och då vankas På Spåret.
Det är kolsvart ute.
I morgon  m å s t e   jag ta ett dopp.

2 kommentarer:

mossfolk sa...

Vilket elände med Harrys svans.
Och jag tänkte genast på min egen hamster när jag såg korset. Kanske var jag i tioårsåldern när jag lyckades tjata till mig henne. Jag hade länge tjatat om ett eget djur och lånade och lusläste varenda bok jag kom över om hamstrar. Och till slut sa mamma att om jag lyckades hålla mitt alltid mycket stökiga rum perfekt städat i sex veckor, då skulle jag få lov att köpa den där hamstern, annars var det sluttjatat. Aldrig hade hon väl trott att jag skulle fixa det, men i sex veckor hade jag sedan det mest välstädade rum man kan tänka sig.

Truls Cricetus hette hon. Vi hade nämligen bett om en hane och trodde att det var just vad vi hade köpt. Och Cricetus vill jag minnas betyder hamster på latin -det hade jag säkert slagit upp i någon av uppslagsböckerna i pappas bibliotek.
Hon begravdes hur som helst, ett par år senare, bredvid krusbärsbusken och fick ett hemsnickrat kors.

Elisabet. sa...

mossfolk: men ååå, tänk vad en liten hamster kan åstadkomma! Tack som delade med dig!