Födelsedag ...
Idag skulle den här herrn - min pappa - ha fyllt etthundraelva år, ja, om nu inte om hade varit. Denne sportige idrottsman som alltid höll sig så "fit", som tränade friskt - åkte längdskidor eller sprang i spåret -och gympade i hallen var kväll innan han gick i säng .., inte rökte och var oerhört måttlig med alkohol, han dog vid sextiosex års ålder av en hjärtinfarkt och så var det med det.
Jag har i alla fall tänt ett ljus till hans minne, denne så innerligt älskade pappa Ivar.
Sover dåligt, men när man inte ska upp en viss tid spelar det ju ingen roll.
Var uppe tidigt .., förberedde frukost till såväl pv som mig (han tog Harry på Johanssonrundan) och sen har jag varit ute och klippt ner lite fjolårsblommor .., jag har räfsat lite-lite .., suttit och vilat en stund .., tittat på alla små bofinkar vilka dykt upp helt plötsligt .., jag har hört och sett staren (satt på översta tegelpannan på taket) och jag räfsade lite-lite till (det rör sig bara om minuter), men sen fick det vara nog.
Nu har jag suttit inne och blåst bubblor med ett sugrör i ett glas - om och om och om igen - och pv lär komma hem tidigare idag och vi planerar rårakor med stekt bacon till middag.
Efter några timmars solsken, är det nu gråmulet och inte alltför varmt ute.
Nåväl.
Gott ändå.
(Just nu spelas på Spotify "Can´t help falling in love with you". Den spelade jag nästan nonstop på den jättelika skivspelaren på Dungers konditori i Malå, det var väl i slutet av sextitalet. Såååå romantisk!)
3 kommentarer:
Så orättvist det är ibland, livets lotteri.
Här har det regnat hela eftermiddagen, men bortsett från under värsta regnskuren har talgoxen sjungit nästan oavbrutet. Staren hör jag aldrig, men ser förstås ibland längre fram på våren. Jag får kanske lyssna lite noggrannare...
Vi har haft några varma och ganska soliga dagar. Det porlar av smältvattnet och snötäcket krymper. Även om det är mycket kvar än. Idag hörde jag svanar, men såg dem inte. Idag cyklade en liten flicka förbi på gångvägen. Det är också ett vårtecken! Ser fram emot att ta fram cykeln så småningom. ellem
mossfolk: SOM jag älskar staren! Varje år likadant .., den sitter där och siiiirlar så fint och så kommer äntligen hans älskade och kryper in under tegelpannan och sen dröjer det inte länge förrän man hör att där är småttingar. När föräldrarna kommer med mat, väntar dom alltid tills vi inte tittar .., dom är fenomenala på att snabbt pila in under tegelpannan så snart vi tittar bort!
ellem: Låter helt ljuvligt. Och det går så fort när det väl börjar.
Skicka en kommentar