Fem vid matbordet ...
Serverades med klippt persilja och gott bröd.
Sååå smarrigt och så enkelt och perfekt när man har en bonusdotter som är vegan.
Recepteet var detta, men jag dubblade det hela, eller tog i alla fall betydligt fler potatisar och på gränsen till ett helt paket linser.
Kalkonköttet struntade jag i.
Och tänk, att till och med han som i sommar fyller fyra år, åt av soppan!
Till efterrätt pv:s fruktsallad med vispad grädde till.
Bilden: han som är morfar visar hur det går till.
Det märks att åren har gått.
I sommar är det tolv år sedan jag lämnade Skåne för landet Halland; det tänkte jag på när vi satt vid köksbordet, Mymmel och jag själv.
Mymmel har ont i höfterna och säger sig vara så stel och inte är det så mycket bättre här, om än nu höfterna fungerar som dom ska.
Det händer en hel del med kropp och själ på ..,ja, kanske inte sluttampen, men närapå.
Pv, som har tränat flitigt och känner sig i toppform, räknas dock inte in i vårt något skröpliga lilla sällskap. Idag fick han köpa en plats till Vasaloppet och lyckan torde därmed vara fullkomlig.
När det är dags att åka hemåt, får den lilla grisen och gubben av plast göra dem sällskap, ja, dom hamnar i Edvins kylväska och jag klappar om dem och säger att han nu INTE får glömma att ta hand om grisen och ge den mat, så där så den inte ligger och är ledsen inne i Halmstad.
Edvin säger att det ska han.
Vad pratar vi annars om hela dagen?
Tja .., om gängkriminalitet och hur detta ska lösas .., (nej, vi har inga snabba svar), om resor till Rom och Berlin och ensamma dagar i Stockholm.
Vi pratar också om färgstarka kvinnor och Mymmel berättar att hon och en annan kvinna håller på med en bok om historiska kvinnor i Halmstad .., det blir surr om filmer som vi vill se (Mymmel är ordförande i Filmstudion) och tv-serier som vi inte vill missa och om det är viktigt med gemensamma intressen när man lever med en annan människa.
Sånt.
Nu är klockan snart halv fem och jag ska - om en halvtimme - titta på ett av mina favoritprogram alla kategorier; nämligen "Arkitekturens pärlor".
2 kommentarer:
Tolv år sedan -jag minns surr genom öppet fönster, ovanpågrannen, milanokakorna och stockrosen vid trappen som om jag själv varit där ;)
Vi borde absolut äta mer, om inte veganskt så i alla fall vegetariskt. Ofta kör jag fast på att det är lök och vitlök som sätter piffen på rätterna -jag är ju krånglig och äter inget av det.
Makens vegetariska standardrätt är pannkakor och därför äter vi det varje vecka…
Är Edvin också vegan?
mossfolk: oj, vilket minne du har! Otroligt!
Jag håller med dig om det där med veganskt/vegetariskt och vi försöker verkligen att dra ned på köttätandet, men vi kunde bli MYCKET bättre på det än vad vi är. Till en början tyckte jag att det var så knepigt när vi skulle bjuda Hilda på middag - nu har jag vant mig - det är aldrig några problem.
När Edvin är hemma äter han samma mat som sin mamma, här åt han iaf ostmacka idag och det går ju bort om man är hel-vegan. Hur det är hos hans pappa, dom veckor han är där, vet vi inte.
Skicka en kommentar