lördag 18 juni 2022

    En lördag i juni ....  


Mulet till en början, men så tittade solen fram. Blåsigt som vanligt. Pv ägnar förmiddagen åt att skrapa färg på en av alla dörrar som det vimlar av i huset. Enbart i hallen kan man räkna till FEM stycken! En till tvättstugan, en till badrummet, en till pannrummet, en till gästrummet och den sista till köket!!  Två av dem är spegeldörrar, övriga tre är gamla och ytterhöljet är av nånting som liknar målad masonit. Dessa ska - så småningom - bytas ut. 

Att leva och bo i ett gammalt hus, ja, då tar jobbet liksom aldrig slut. 

Frånsett det vanliga .., fixat frukost, plockat undan, pysslat i blomlådorna (dom nya gröna som pv gjort och jag målat) har jag rensat "min hylla". En stor bunt av mina och mammas brev ska jag lägga i en riktig kartong och sen får jag väl se vad det blir av dem. 

Hittar operationsjournaler från 2001 (hysterektomi, man befarade en tumör, det var endometrios), 2009. 2014 och 2017. Läser om våldsamt illamående efter varje operation. 


Hittar också tre minnesanteckningar från tre olika somrar och jag är så glad att jag har dem kvar!
Ofta är det så - i alla fall för mig - att åren liksom bara löper in i varandra och om någon frågar vad jag gjorde sommaren 2015, så har jag ingen aning. Jag måste liksom ha nånting att binda upp minnena i .., typ en operation .. eller en resa.

Nu renskriver jag dom blekta bladen och ska ta hand om dem. 
Och jag läser och kommer ihåg .., minns min första sommar som ensamseglare .., fyrtionio år var jag och hade aldrig bott ensam i en lägenhet. Så mycket nytt! Tog tåget till Alingsås och hälsade på min svägerska och svåger .., det blev ett ljuvligt bad i sjön Sävelången och dagen därpå tåg till Stockholm och vandrarhem tillsammans med Emma och Emil. Vi såg en skäggdopping-hona med ungar på släp och en orm låg vid bryggan! 

Dagen därpå blev det lunch på indisk restaurang med en stilig man - tio år yngre än jag själv var och ursprungligen från längst upp i Norrbotten men sedan många år tillbaka boendes i Sthlm - och jag tänkte att hoppsan ..,  kunde det verkligen vara på det viset ..., trots att jag närmade mig den aktningsvärda åldern av hela femtio år!
Minns också att jag var så bekymrad över att mitt hår hade blivit bångstyrigt efter båtturen från Grinda.

Efter lunchen blev det kaffe på en annan restaurang och jag fattade aldrig vitsen med att byta. 
Varför gå till annat ställe och dricka kaffe? Mannen bakom disken frågade vilken sorts kaffe jag önskade  .., sortimentet var i mina ögon enormt och jag sa "tack, vanligt kaffe bara!" och kände mig som den lantlolla jag var. 

Sånt kommer jag ihåg när jag läser minnesraderna. 
Ler för mig själv.
Blir glad. 

Allt är skrivet i någon form av staccato och Vän av Ordning får väl blodstörtning vid åsynen av detta, men det var ju bara ämnat till mig själv. 

Nu ska jag ge mig ut på jakt efter plantjord och kanske några fina blommor till en av lådorna.

6 kommentarer:

Gunnel sa...

Vilken fin handstil du har. Man kan läsa vartenda ord, något som jag inte kan när jag läser mina egna gamla anteckningar.

mossfolk sa...

Ja, det finns sannerligen alltid något att göra när man bor i hus! Hos oss har vi mängder av småprojekt att göra själva samt några större att ta tag i... när vi blir rika.

Men skriver du alltså både på bloggen och anteckningar för hand?

Elisabet. sa...

Gunnel: ja, det är läsbart om jag text-skriver. Inte om det är skrivstil, såsom vi lärde oss ,-)

Elisabet. sa...

mossfolk: alltså det här har gjort när sommaren är slut .., då går jag igenom sommarmånaderna på bloggen och sånt som betydde nånting. Allting skriver man ju inte heller på bloggen, utan bara minns. Jag brukar sätta in dom här lapparna i såna här som man kan fästa på kylskåpsdörren med magnet bakom och då - om jag tycker att tillvaron känns aningen halvtrist - kommer jag ju ihåg hur oändligt mycket trevligt man varit med om! Inget märkvärdigt .., men sånt som satte spår. Det här görs bara en gång per år.

Rexxie sa...

Vi har diskuterat det förut, men skriv en bok vet jag!

Elisabet. sa...

Rexxie: tack Rexxie, men det kommer aldrig att hända. Jag har inte det behovet och och kan inte heller.