torsdag 27 oktober 2022

Efteråt .... 

... när den skånska familjen tackat för sig och åkt söderut, blir tystnaden  kompakt. 

Jag tar fram dammsugaren och tar ett varv här nere .., plockar undan små figurer i plast vilka ligger på rumsbordet .., slänger tvätt i maskinen, men tänker att jag kan lika gärna ligga i två-nätter-använda-lakan i min säng, det är inga problem. 

Ringer några samtal. 

Till friherrinnan .., som fortfarande är pangförkyld - eller i alla fall  l å t e r  väldigt förkyld, även om hon påstår att hon känner sig bättre -. Jag har tänkt och har sagt att många av de symptom hon vittnat om, låter precis som de jag själv hade, då, när coronan slog till. 

Nej, det tror hon inte. 

"Men jag kan fixa ett covid-test till dig ..", säger jag och så småningom ger hon med sig. Hittar ett test i en av lådorna och åker iväg med den. 

Jodå, det var positivt (i den bemärkelsen att den visar att hon har covid).  

"Om man är så här sjuk efter FEM vaccinationer, hur sjuk skulle man då ha varit utan något vaccin ..?" säger hon.

Har hon mat hemma? Jo, inga problem. Jag säger att vi kan åka och handla till henne om hon vill och det vill hon kanske, i alla fall i morgon.  

Apropå covid .., så ställde pv idag frågan till naturkunskaps-eleverna (21 st) hur många av dem som har visat upp ett positivt covidtest - alltså varit drabbade -.

Hur många tror ni räckte upp handen ...? 

T j u g o!

Det var just på skolan i Gullbrandstorp som pv tror att han blev smittad, då, när vi i slutet av februari förra året, däckade totalt. Han först och tre dagar senare var det min tur. 

Nåväl. Det gick ju bra och numera tänker jag inte så ofta på eländet. 

För övrigt har det tagits ett stycke dopp idag (+ 13 i havet) - båda badade - och i morgon är det arbete som gäller för pv ., och själv har jag trädgårdsarbete att ägna mig åt. 

Gräsmattan på västra sidan är dränkt av eklöv, men ännu väntar säkerligen femtusen andra löv på samma ek på att tappa taget. 

För en gångs skull har jag beslutat mig för att invänta dem alla, ja, innan räfsan får träda i tjänst. Det känns skönt.

4 kommentarer:

Monet sa...

Har precis sett min multisjuka man åka iväg med ambulans till akutlsjukhus. Förmodad urinvägsinfektion med blod i urinen och feber men ambulanspersonalen frågade om hosta, som han också haft - kraftig sådan. Och sa: det är mycket stor spridning av covid nu… Och satte på honom ett munskydd. Själva hade de både visir och extrakänsliga munskydd som i början. Känns oroväckande minst sagt med en hjärtsjuk 82-åring…

Elisabet. sa...

Monet: det förstår jag, att det känns oroligt. (Minns hur förskräckt pv var när ambulansen åkte iväg med mig och då var jag ju betydligt yngre och piggare än din man). Hoppas att det går bra!

Bert Bodin sa...

Jag måste säga att jag ofta blir rätt irriterad, när man i media hör "...nu när pandemin är över.." eller liknande. Det är den INTE!

Anonym sa...

Bert Bodin: nej, och nu är vi ju dessutom inomhus betydligt mer än tidigare. Måste kanske förklara att dom tjugo eleverna som haft covid .., att frågan spände över hela coronatiden. / Elisabet