Elisabet

Filmstudio här hemma i fåtöljen ...

Nej, jag följde inte min intention att se samma film som Filmstudion har på sitt program ikväll, (3:e filmen för våren), jag valde i stället den här, med den något annorlunda titeln "45 år."

En brittisk film från 2015, i regi av Andrew Haigh.

Fyrtiofem år. Så länge har det här parit var gifta och nu ska det firas med stort kalas.

Men, så kommer ett brev med posten, ett brev som förändrar det mesta och det är detta historien tar fasta på. 

I centrum står alltid fenomenala Charlotte Rampling i rollen som Kate Mercer - hustru till Geoff Mercer - spelad av Tom Courtenay. 

Brevet är adresserat till den inte ont anande Geoff.

Här finns en recension att läsa om filmen och även själva handlingen. Kanske kan man beskriva det som "det som var, hur det blev och hur det hade kunnat vara".

(Och denna Charlotte Rampling har sin dubbelgångerska i form av en kund i affären i Haverdal. Tänk, vad jag har funderat på vem i all världens dagar det är hon - kunden - liknar! Nu vet jag.)

Mitt betyg blir en klar 4:a.

Om Charlotte R. kan man läsa här och jag tycker själv att hon är fantastisk i sina roller! Motspelaren, Tom Courtenay hade jag inte mycket koll på - knappt någon alls - men här finns mycket att läsa om honom. Läser att denne Tom C. bor i Kingston upon Hull och när jag googlar på den staden, så står där att läsa att den har högre kriminalitet än genomsnittet i Storbritannien! (Det vill inte säga lite). Nej, dit reser jag nog inte på semester.

Och nu ska jag ta och gå ut med Harry. Pv hämtar Edvin från förskolan och kommer inte hem ännu på flera timmar. Grått och råkallt ute. Fuktig luft.