Måndagfönstret ...
Trappan upp var smal och slingrig och det var nästan hopplöst att bära upp tyngre möblemang till förrådet längst uppe.
måndag 26 april 2021
torsdag 22 april 2021
Båthuspernilla skriver så här ...
Min exman, som dömdes för just grov kvinnofridskränkning 2019 efter att ha misshandlat sin nya kvinna under hela deras 4 månader långa relation, fick 10 mån. Det ansågs extraordinärt då de varit ihop så kort tid, men ett avsparkat knä var svårt att bortse från.Från de 10 månaderna dras häktningstiden av, sen dras även 1/3 av straffet "för gott uppförande" av. Totalt blev det 6 månader på öppen anstalt för honom medan hans ex behövde 8 mån för att tillfriskna från de fysiska skadorna och fortfarande tampas med PTSD efter händelserna.
Trots att barn som bevittnar våld i familjen fick han inte något extra för att vår dotter var i samma rum som misshandeln skedde under sina pappahelger.
Att det bara är i undantagsfall som det fulla straffet ska sittas av är bara så sjukt. Låt strafflängden vara den som döms ut och lägg på tid om internen INTE sköter sig och lägg ner daltandet med straffrabatter.
//Elisabet skriver: stort t a c k , som berättade!
Full fart ....(för somliga).
Han har kluvit all björkved som togs hem på släpkärra för några dagar sedan .., slipat och oljat in två trädgårdsbord .., ägnat ett tag åt växthuset och nu renoverar han pallkragen, den där all mynta haft sitt hem.
Jag tror nog att han är helt återställd från covid-eländet.
Mellan varven har han tagit harry på långa promenader och pratat med kanotisten som hoppas kunna ge sig av i morgonbitti.
Själv har jag i alla fall sett till att vi fått grillad "Slaktar-korv" med diverse tillbehör och som vanligt - eller alltid - är kolen helt perfekt när man har tagit sista tuggan.
Jo, jag har även torkat golvet i uterummet, dammsugit här inne, diskat ett antal gånger och hämtat posten - som idag bestod av ett erbjudande från Hemmets Journal, tio nummer för 149:- - men det åkte i elda-upp-pappers-kassen.
Förmiddag i landet Halland ...
Vaknar klockan fem, stiger upp klockan sex. Allt beror på att jag går i säng tidigare än vanligt och plötsligt sover jag hela natten i sträck, det är ju som ett mirakel!
Högsommarvärmen tackade för sig redan igår.
Himlen är ljust blå.
Det blåser friskt.
Pv berättar om en kanotist som tänker sig att paddla från Strömstad till Haparanda och som, på grund av blåsten, slagit läger nere på ängen, vid stranden. Nu har han erbjudit denne man att - om han så önskar - duscha här hos oss, men ännu har ingen uppenbarat sig.
Delar soffa med Harry och Sigge. Båda är morgontrötta.
Och pv kollar Harrys päls .., är där någon fästing, tro?
Plötsligt blommar tulpanerna och all klematis visar sig vara vid liv.
Mera nyheter.
Vi får veta att regeringen vill höja straffet för grov kvinnofridskränkning från nio månader till tolv. Först tror jag att jag hör fel; det kan ju inte vara möjligt .., ynka tre månaders skillnad!! Men nej, det är verkligen så.
Tre månader? Kommer det att göra någon märkbar skillnad? Inte det minsta, tror jag.
Jag tror kanske heller inte att om det så vore ett par års fängelsestraff, så skulle det avhålla den sortens män från att t.ex misshandla sina kvinnor, jag tror inte att dom tänker så., (männen, alltså), men ett års fängelse, nej, det är på tok för lite.
Följande finns att läsa hos NCK - Nationellt Centrum för Kvinnofrid.
"Grov kvinnofridskränkning är en underkategori till brottet grov fridskränkning. Bestämmelsen fokuserar på upprepade kränkningar i form av vålds- frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation. De handlingar som avses är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt utnyttjande. Den 1 juli 2013 ändrades lagen till att också omfatta skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud. Lagen är utformad för att underlätta åtal av gärningsmän som upprepat kränkt en närstående kvinna. Straffet för grov kvinnofridskränkning är som lägst fängelse i nio månader och som högst fängelse i sex år."
Uppdaterat: läs gärna Cruellas kommentar, det är alltså minimistraffet som ska höjas.
onsdag 21 april 2021
tisdag 20 april 2021
Eftermiddag ....
Sköna dagar bjuds vi på. Tog Harry med mig ner till havet, mest för att se hur det blev efter att det eldats på ängen - den mot havet till - och det såg ut som det brukar när sånt här görs.
Vi gick längs en av alla stigar som finns på ängen och Harry tvärstannade och jag hojtade till honom .., ååå, där var den allra sötaste lilla mus - kanske en rundmagad näbbmus - och bakbenen såg ut att vara liksom släpande! Hu, så ledsamt.
Så har jag cyklat till affären i Haverdal och det var första gången sedan i höstas. Motvind dit och motvind hem. Hade med mig en travtidning till friherrinnan som jag lämnade och bjöds då på kaffe och två fantastiska - av henne gjorda - mackor!
Vi satt som vanligt ute vid söderväggen där det nu blommar för fullt (påskliljor, pingstliljor, hyacinter och gullvivor!) och katten Tiger var sur och gömde sig under en stolsdyna på marken och daghunden Bessie skällde på två stövare som rastades av sin husse.
Cyklade hem .., hörde gransångaren mest hela tiden .., var förbi av trötthet när jag tog sista uppförsbacken - här hemma - och satte mig sedan i trädgårdsstolen och somnade. I nästan två timmar halvsov jag där ute.., så slut på.
Men att man är slut på, betyder ju inte att det var dumt att cykla. Jag m å s t e ju få upp orken!
När pv många timmar senare kom hem (även han hade cyklat, men nära fem mil totalt), sa han "ja, en sak är säker .,. gubben är inte längre den han varit!"
Han var också trött och hade ont i rumpan.
Så kan jag berätta att triften knoppas nu nere vid klipporna och dom här vita (bilden) blommar redan. Inget bad idag. Jag var för trött. Och inutifrusen.
Nu väntar fem dagars ledighet för pv.
Tror ni att han är glad?
Klockan fyra på morgonen och Dagens Fönster ...
Så .., när klockan är fyra, gosar jag lite med Harry som ligger nere vid mina fötter .., och så bestämmer jag mig för att lyssna till Vetenskapspodden med underbara Lena Nordlund som programledare. Det handlar om att drabbas av Alzheimer och om forskning och hur man tar sig an tillvaron när sjukdomen flyttar in hos anhöriga.
Oj, så mycket igenkänning!
Och så mycket man gjorde fel, när det gällde mamma!
Man= jag själv.
Halv fem vaknar herr Koltrast och jag ställer mig vid fönstret och lyssnar.
Jag hör ejdrarnas hooande nerifrån havet.
Och en rödhake.
Bilden: till vänster om växthuset, i syréndungen där pElle ligger begravd.
Några timmar senare: det verkar bli en fin dag, även om det är en kylig morgon.
Igår bad i havet för min del och därefter en stund på stranden, ja, fram tills en kvinna kom fram och sa att hon var från Länsstyrelsen och nu skulle det brännas gräs på ängen och .., ja, vinden var ju ostlig och all rök skulle komma mot mig.
På det viset.
Cyklade hemåt.
Upptäckte två sädesärlor på gräsmattan och på på taknocken herr stare.
Det tar sig.
måndag 19 april 2021
Dagens fönster och herr Greider ...
Jag gäspade och kanske flög en humla in och sen ut
ur min mun mig ovetande.
Jag såg katten leka i gräset
intill min dotter.
Läkaren ringde och ville bara
kolla om jag hade feber.
Det var en lördag i april.
Jag var trött men rätt så lycklig."
Kanske behöver jag inte säga hur mycket jag tycker om Göran Greiders sätt att uttrycka sig.
söndag 18 april 2021
Söndag i april ....
Att pv grävt i jorden, kanske jag inte behöver förklara.
Medan pv ägnade sig åt grillen, ja, när vi var hos friherrinnan, läste jag Svenska Dagbladet (nu är det friherrinnans tur att ha en sån femveckors-prenumeration för 50:-) och väl hemma igen har jag cyklat ner till havet och tagit mig ett dopp. Hjälp, vad jag fick gå långt ut innan jag kunde simma lite och oj, så kallt det var och frånlandsvind dessutom, men åååå, så jag njöt efteråt!
Lite piggnade den till och även jag fick hålla agera viloplats och jag strök den över det lilla huvudet och över ryggen - försiktigt, försiktigt - och den var så fin. Och så droppade vi lite vatten på näbben och kanske att det gjorde sitt till .., för efter någon halvtimme kanske, så flög den iväg.
Så har pv varit friherrinnan behjälplig och monterat den gasolgrill hon införskaffat. Det tog tid, nästan tre timmar och vi bjöds på kaffe och en god kaka med glass och det var högsommarvärme och mellan varven (alltid dessa varv) kom tunna moln och så åkte sticketröjan på och lika snabbt av igen.
Utomhus hela tiden.
Nu brukar jag - vår, sommar och höst - tillbringa mesta tiden utomhus, men aldrig så mycket som det här året!
Foto: sonen.
Som tack för hjälpen blev vi bjudna på lunchmiddag på Göstas och det var hur gott som helst! På Göstas kan man antingen sitta inomhus .., eller så på en stor, avlång altan med markis över .., eller - om man känner för det - på stora terassen utan regnskydd.
Vi satt ute på terassen med utsikt mot havet (med rejäla avstånd .., tänk, att man hela tiden måste förklara sig) och vi såg en äldre-äldre kvinna med vad jag tror var hennes dotter (dom såg så glada ut, kanske lättade, kanske var det första gången på över ett år som dom kunde äta tillsammans!) och ett stycke ifrån oss satt våra före detta grannar som bodde närmast havet; nu har dom sedan ett par år tillbaka flyttat till Grötvik och har mindre tomt att ta hand om.
Den kvinnan ser så vansinnigt snäll ut och jag tänkte att .., hade hon kommit och tagit blodtrycket då, för någon månad sedan, alltså hade hon arbetat inom vården, ja, då hade jag blivit så glad. Men inte en susning har jag vad hon har arbetat med.
(Men nu vet jag .., hon har varit hårfrisörska! berättade Britt.)
Och apropå dagstidningar, så läste jag förstås minnesorden i såväl vår DN som i Svenska Dagbladet idag.
Den här - som bara syns delvis - upptäckte jag i april 2017; det var några systrar som hade undertecknat det hela och texten fyllde mig med oändlig värme.
Dagens fönster ....
Det fönstret hittade jag under strosandet bland inlägg från sex år tillbaka. Observera att självaste herr fotografen skymtar t.v. om tavlan.
Hurra, hurra, hurra och hurra! hojtar vi i det gula huset.
lördag 17 april 2021
Resumé ....
En lååång lördag känns det som.
Pv har grävt och fyllt på med kompost i trädgårdslandet uppe i slänten och själv har jag rensat ogräs i rabatten, den mot havet till. Humlen på väg upp. Snart ska jag lirka dem på Den Rätta Vägen .., det vill säga, upp till spaljéerna.
Ägnade flera timmar på eftermiddagen åt Prins Philips begravning i London. En vacker och värdig historia och tack och lov att man kan kolla på Sky News. Drottning Elizabeth såg ut att ha åldrats tio år, men det kan ju vara den helsvarta klädseln som gjorde sitt till.
Det lär ska bli en närapå högsommardag i morgon och då ska pv agera tekniker och montera den nyinköpta gasolgrillen vilken friherrinnan skaffat sig. Spännande !
Och så plockade jag idag vårens första fästing från Harry och nu blir det droppar i nacken, så och på Sigge. Ett elände är det med dessa små djur.
Sjuttonde april ...
Som här .., Harry och Nelly tillsammans på soffan Ektorp.
Nära, nära.
Igår nästan somrigt .., vi lämnade tillbaka bilen hos Sonja och blev bjudna på kaffe på hennes uteplats och det var närapå f ö r varmt .., solen rakt mot oss och Harry kröp in under en bänk.
Och igår..., kom pv med dagens post.
Detta!
En hälsning från Portugal - i form av Sydsvenskan - under många år i Skåne min favorittidning -, ett brev från Lund med tidningssidor vilka handlade om "härliga Halland" och ett somrigt kort (made by Eva på Rödön) och jag satte mig i uterummet och tog del av detta ljuvliga, allt medan det från kråkboet i tallen hördes ett evigt kra-kraande (räknade till att det lät så var tredje sekund).
Så till annannan, bettankax och Eva i Jämtland: från hjärtat T A C K!
fredag 16 april 2021
Spridda skurar en förmiddag i april ...
Något som lätt hade kunnat platsa i mitt val av "morgonens bästas", i alla fall fram till halv tio nu på morgonen, det måste väl ändå vara vårt lands vaccinsamordnare (den evigt positive) Richard Bergström - som till synes totalt obrydd - struntade i att han dök upp på tvären när han i Morgonstudion berättade om vaccintillgången. Detta vittnar väl ändå om en inre trygghet, det tror jag. Själv hade jag nog blivit väldigt stressad :)
Men sälgen, den har snart gjort sitt.
Och poppel-skotten hos grannen har behandlats med nåt preparat så dom inte ska växa upp, utan förmodligen avlida. Buuhhhhu. Måtte övriga popplar (det är inte många kvar nu), få leva.
Annat gör en (mig) lycklig: den lilla myrstacken vilken raserats, ja, den är fortfarande i samma eländiga skick, m e n .., nu har myrorna hittat ett nytt ställe, bara några meter därifrån och oj, vilken fart det var på "vad-dom-nu-höll-på-med"!
Måtte den få vara kvar!
Tänk .., bara tänk om man hade varit på besök i England och kunnat titta in hos kvinnan som var så finurlig på att brodera såna här små tavlor! Hennes konto heter "suzihearts" och jag tycker att det är helt ljuvligt! (Thimble betyder fingerborg och har man inget annat att göra, kan man förslagsvis ta sig en titt på den här sidan, med bilder på just fingerborgar under årens lopp).
Lyssnade nu på morgonen till Europapodden och tänkte att om det någon gång anordnas en tävling - kanske till och med ett världsmästerskap - i grenen "snabbpratning", då vet jag vem som vinner: Sveriges Radios korrespondent i London, Daniel Alling.
Knappt att man hinner med.
Dagens fönster ...
Så här skriver avsändaren: "Idag får du en annorlunda fönsterbild! Från 2018. Edinburghs Universitets - ja, vadå ? Försöksladugård hette det en gång i tiden! Alltså där nötkreatur som deltar i forskning och undervisning bor."
Tack! säger jag, till den numera så flitiga fönsterfångerskan.
Och vem höll nu i håven?
Jepp. Den här madamen.
(Och ja, jag har länkat till ett inlägg från april 2012. Vad skrev hon om då? Jo hon kom med en lista. Såna är alltid intressanta att ta del av!)
torsdag 15 april 2021
Värme ....
Friherrinnan bjuder på den godaste ostkaka jag någonsin har smakat, med en yta som var alldeles perfekt och så små, små, små bitar med bittermandel i det hela. Upptinade bär (blåbär och hallon), samt vispad grädde till detta. Och kaffe, förstås.
Vi satt ute i solskenet (med avstånd) och jag - som på nåt konstigt vis - numera - alltid är så inuti-kall - fick en tjock, härlig röd ullfilt att värma mig med.
Stor - rent av jättestor - glädje också över att ostkake-fabrikören äntligen fått sitt vaccin (Pfizer).
Med posten tidigare i veckan kom ett litet paket med det allra vackraste omslag och titta, vilka ljuvliga frimärken! När jag googlar på Postnords utgivning av frimärken 2017, finns alla utgåvor där, men inte med ett ord nämns vem som designat dem!!
Så vansinnigt nonchalant!
Kanske anser Postnord att enbart detta att få designa ett frimärkshäfte, ååå, det är en sådan ära att det för frimärksköparna är helt oväsentligt vem som gjort detta fina!
Hos Filateli.info kan man däremot få besked: det är Eva Wilsson som varit så påhittig.
Mer av hennes design kan man ta del av här.
(Titta gärna in där! Sååå intressant!)
Och ja, jag inser att det kanske inte är sååå många människor som tänker på detta med vem som gjort vad, men jag tycker ändå att det är oförskämt av Postnord.
Nå, men vad innehöll paketet?
Jo, det allra vackraste sockar och två par, dessutom!
Hade jag beställt dem?
Nej.
Däremot hade jag på ett instagramkonto (aliceochtigris) sett bilder på dem och skrev att jag nog aldrig sett så vackra sockar! Det vidhåller jag också.
Avsändarens namn var prydligt nedskrivet på paketet, men det sa mig ingenting.
Nu vet jag, men jag vet inte om jag får skriva det här.
Hur som haver ringde jag upp henne (hon bor i Göteborg) och vilken rar människa det visade sig vara! Tack! säger jag återigen.
(Men nu är det så här, att nu vågar jag aldrig mera skriva att nånting är fint, av rädsla för att det ska uppfattas som förtäckt tiggeri. Så var det INTE menat och stickerskan från Göteborg sa att nej, så uppfattade hon det inte heller. Jag hoppas att hon är ärlig.).
Visst är dom fina?
Ett vackert litet kort med texten "Njut av din dag" följde med. Det kortet hade mian gjort, ni vet, hon som fotograferar miljoner fjärilar och sländor och en gång hade en blogg, vars namn jag glömt.
Ännu mera värme.
Sigge Nilsson .., som - när han får välja själv - alltid lägger sig i samma stol i uterummet.
I sommar blir han tolv år och har - so far - aldrig varit sjuk.
Mindre roligt: den stora, röda eksemblaffan under mitt högra bröst, återkom idag. Den äckliga doften också. Nu väntar jag och ser .., enligt brevet från sjukhuset (då jag hade samma sak sist) visade det sig inte vara bältros och inte herpes, ja, man visste helt enkelt inte. Kanske nånting som har med covid att göra? Ja, det lär kunna dyka upp olika sorters utslag på kroppen, om man har eller haft covid.
Då .....
Båda döttrarna var med i Missionskyrkans barnkör "Rena toner" hemma i Malå. Körledare var Barbro Lundström, omtyckt låg, - eller mellanstadielärare och mamma till Jannike, min klasskamrat under nio år.
På familjechatten dök bilden av körmedlemmarna upp .., många småttingar kände jag igen, framför allt dom här två töserna. Ja, men där står ju äldsta dottern (”Dr Böhlander”) i råttsvansar och lillasyster AP lite framför, med händerna i fickorna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)