Dagens fönster ...

 

Så här skriver avsändaren, som är annannan: "Här kommer det första fönstret jag fångade i Sarajevo. 

Det blir nog fler, för jag ska vara här tills tisdag!"

// E. skriver: Egentligen borde jag kanske ha sparat det här fönstret till den sjätte juni, men nej, jag lägger in det idag. 

Och tack du flitiga fönsterfångerska! säger jag.

Anteckningsboken ....

Igår eftermiddag var vi bjudna på middag hos Eva och den halvlånge i Haverdal. En sak vet man bestämt när man kommer dit: det är att man får supergod mat och igår var inget undantag ., då serverades en ljuvlig laxgryta med färskpotatis och sockerärtor. Till detta ett tyskt rosévin vars namn jag har glömt, men gott var det.

När sommarhuset blev deras, följde hela möblemanget med, men nu hade den uttjänta soffan fått tacka för sig (virket fick pv ta med hem) och en ny soffa - Äpplaryd från Ikea - stod så fint på samma plats. Soffor numera är så djupa, tycker jag .., så där så jag alltid får bunkra upp med kuddar bakom ryggen för att få stöd. Den här var helt perfekt! Ingen kudde behövdes!

"Vi lägger bara ett täcke över soffan, så kan Harry ligga där som han brukar göra ...!" sa Eva. Så oändligt omtänksamt. 

Pratet gick som vanligt fram och åter. Det handlade om allt från den grundstötta segelbåten i vår lilla hamn .., till olika egenheter .., och om husköp och jag berättade att igårkväll var första natten för äldsta dottern, ja, på sin nya tjänst på Danderyds sjukhus - nu på akuten -.

Och Eva berättade - apropå sjukhus - om när hon var inlagd på Huddinge sjukhus och sååå fascinerades av hur många olika nationaliteter det vimlade av bland personalen! 

"Jag brukade frågade dem var de kom ifrån och alla berättade glatt och jag fick ett anteckningsblock där jag skrev ned de olika länderna. En kvinna berättade om sin uppväxt i finska Karelen. Hon var sjuttiotvå år och arbetade natt .., hade tolv syskon och uppväxten hade varit så fattig och hon var den enda av dem som emigrerat till vårt land. Och där var en kvinna från Mali som berättade att hon reste hem en gång per år för att träffa släkten och att flygbiljetten var så dyr .., ja, jag har kvar den där anteckningsboken förstår du, men den är nog hemma i Tyresö och jag var ju rätt så pigg och tyckte att det var långtråkigt, utom just detta då ..", förklarade Eva leende. (Mobilbilden ... Eva visar svampen som plockat ., det var då när hon var piggare och mera rörlig).

Man kan ju bara tänka sig hur vårt samhälle skulle fungera, ja, UTAN alla dessa till vårt land komna människor! Tänk, vilken tillgång! 

Så var det igårkväll.

 

Fredagsfönstret, DN:s nutidsquiz och lite till. 

 .... finns i det gula huset på kullen, allt uti landet Halland. 

Strålande solsken även idag, men oj, oj, oj .., så förfärligt torrt det är i markerna. Tänker, var gång jag går med Harry i hästhagen (där inga hästar är numera), att måtte det inte ta eld i all torr ljung, då vet man inte hur det går!

Resultatet på Nutidsquizzen blev 9 rätt av 10. Hade fel på skolfrågan. Pv hade samma resultat, men skrev aldrig vad som felades. Jag tror att han har gissat fel på Litteraturfrågan, fråga 7.  

Rubrikerna i dagens DN eller på nyhetsprogrammen får mig att tappa tron på mänskligheten. Knivslagsmål (!!!) i Eskilstuna .., svenska fängelser bågnar och räcker inte till .., en ung man är skjuten utanför en Icabutik i Västerås och en nazist lär ha varit ledare för huliganerna i läktarbråket nyligen.

Tröstar mig med att större delen av jordens befolkning ändå är snälla människor. 

Uppdatering: Jo, det var som jag trodde, pv hade fel på litteratur/böckerfrågan. 

 En torsdag i början av juni ...

Cyklar till hamnen och kollar den segelbåt som igår gick på grund vid själva gattet - eller vid inloppet till hamnen - och som hamnkaptenen, pv och en annan man som kom där på slutet, kämpade med i timmar, för att meddelst handkraft få till en säkrare plats. Den satt rejält fast i dyn - är nog helt enkelt för djupgående för att komma in här; lägg därtill ovanligt lågt vattenstånd.

Halvvägs mötte jag hela skocken med får och tänkte att bättre kan man väl inte ha det, tänk, att lulla omkring i flock och med fläktande vindar från havet intill. 

Å, så fint det är i hamnen. Den är välskött och har i vår fått tjugo nya medlemmar. Under och just efter pandemin blev det ett tapp .., det var många som tyckte sig ha blivit för gamla för att vara ute på sjön, men nu fylls det på. 

Varken i fjol eller i år har vi någon båt i vattnet, inte i Stensjö hamn. Den är helt enkelt för grund. 

Kommer hem .., dukar ute på altanen för 11-kaffe, då friherrinnan ska komma på besök - hon har ändå vägarna förbi - efter att ha varit i Ullarp och köpt bruna ägg. Vi blir sittande en bra stund ,, parasollet är uppfällt och Harry och daghunden Bessi ligger i skuggan och sover. Sigge gömmer sig i uterummet .., håller noggrann koll på Bessi som gärna skulle vilja fånga honom, kanske till och med äta upp honom.

Efteråt läser jag DN på nätet. Det är enbart elände, ja, rena klagovisorna. Aktierna rasar .., många har satsat på SBB (jag känner i alla fall en av dem) och han som är VD - Ilija Batljan - tycks bekymrad, vilket nog är en underdrift .., kanske mera panikslagen. Och kronan tappar i värde ..., "Mäklare lurade säljare - köpte bil för pengarna" lyder en rubrik. En annan: "Regeringen kallar till möte om bostadskrisen."

Tar mig i stället an min systers dagliga mejl från Australien. Hon har varit sjuk, men är på bättringsvägen. Kallt och ruggigt väder har dom också. Hon tipsar om en - i hennes ögon - bra bok, författad av Adele Parks. 

"Den handlar om en vanlig engelsk familj som vinner 17 miljoner pund och vad som händer sedan. Jag retar mig enormt på pappan ...", skriver min syster. 

Här, flödar solen. Ormbunkarna (säkert någon slags bräken .., men jag skriver ormbunkar) växer så det knakar och små, små skott dyker upp dagligen. 

Nu blommar blåregnet och Ingrid-Bergman-rosen har fått knoppar, liksom pionen. 

I växthuset räknar jag till tre nästan mogna jordgubbar. 

Själv har jag bakat en citronkaka och ska nu ta Harry på en kort promenad .., han plågas hemskt i värmen.

Dagens fönster ...

  ... fångades i Stockholm i början av juni år 2010 och det var jag själv som höll i kameran - ja, då var det nog verkligen en kamera - och inte en mobiltelefon.

 Och idag ... 

... fyller den alltid så rara mossfolk år!

 

Karin, alltså. 

Hurra, hurra, hurra för dig och tack för att du håller igång bloggandet!

Det är alltid lika intressant att följa din och din familjs vardag (och helg)!

Till Lidl ..

... åker vi inte  alltför ofta, kanske varannan månad och då är det egentligen bara hundgodis vi köper. 

Så här  - bilden - ser det ut och det var friherrinnan som brukade ha detta hemma hos sig - kanske till daghunden Bessi - och så brukade Harry få någon pinne eller två och SOM han tycker om dem!  

Jag brukar dela 1 pinne i sex delar och gömma dem på tomten och så får Harry leta och oj, vad han blir ivrig!

Idag bad jag pv att köpa hem mer av detta och han kom hem med en förpackning! EN! 

"Ja, men du sa inte hur många ..?" protesterade han. 

Ibland är det som att man till män måste ha en exakt detaljerad inköpslista. 

Nåja, vi får väl se till att ha något fler ärende in till Halmstad.

När vi förra helgen besökte sonen med familj i Skåne, upptäckte jag en Wettextrasa som inte var av denna världen! Glöm tunna exemplar från Ica eller Hemköp .., det här var wettextrasornas Rolls Royce!

Så här ser dom ut och  dom är tjocka och suger upp nånting så otroligt!

Inköpt på Lidl. 

Då blir det alltså två inköp och jag ska med nöje nu torka diskhon eller  köksbordet .., allt med denna trasa! 

Halleluja!

Har man inget annat för sig ...

... kan man - efter flera timmar utomhus - sätta sig i soffan Ektorp med datorn i sitt knä (på en grön kudde)  - och så kan man titta på en dokumentär av Tom Aland; en dokumentär som handlar om filmaren Kåge Jonsson. Det blir ett personporträtt av en egensinnig herre, född i Graninge i Ångermanland, numera boendes på Lidingö i Stockholm. 

Och vilka filmer denne Kåge Jonsson har gjort! Jag minns med värme "Jag älskar dig Natasja!" (från 1999) som handlar om ett ryskt BB och människorna där (det var som från en annan planet!) och så fanns där ännu en som jag ska se om - om jag hittar den - jo, det gjorde jag nu .. - den heter "Bussresan" (Eller "Inte trodde jag det var så långt till Holland ...") och det är sån ljuvlig liten pärla (tillika en tidsmarkör från 1986) och mannen som heter Alfred .., honom hade jag nog lätt fallit för om jag hade varit i hans ålder. Den filmen finns att titta på här. 

Nu vet ni det.

Dagens fönster ...

..... finns i ett gult hus på den där bekanta (ja, någorlunda) kullen, allt uti landet Halland. 

Om ni visste hur mycket jag tycker om lådans gröna färg och hur knepigt det var att få till rätt nyans. 

För några år sedan hade jag en linneklänning i samma färg och den var så innerligt älskad, men nöttes helt enkelt ut.

Efteråt ... 

Idag var det begravning av sommarhusgrannen Jockum. I ett sms skriver hon som nu blivit ensam med de två döttrarna, att "Sorg är randigt, sägs det och det stämmer. Stunder av mörker och sorg varvas med glada stunder där det känns som vanligt."

Efter begravningsakten väntade samling i familjens trädgård - etthundrasjuttio vänner ville vara med -. 

På minnessidan vimlar det av minnesord och alla betonar de Jockums glädje och energi .., hans högljudda skratt och vilken fin vän och familjefar han var och där framträder en bild av honom som vi inte hade en aning om! Slalomåkaren, seglaren .., juristen .., ja, det är som att öppna en dörr till ett rum där man aldrig har tittat in.

För oss var han ju just sommarhusgrannen .., Jockum som var så glad och småpratade lite, frågade pv hur det gått på Vasaloppet och om han fortfarande arbetade .., ja, denne Jockum som klippte gräset i expressfart .., till synes alltid fylld av energi och med en sådan omsorg om familjen.

Femtiofyra år blev han och borde - mänskligt sett - ha haft så många år kvar, men så är det ju här i livet .., inget vet man om någon morgondag.

Populus tremula .... 

Jo, så var det .., att vi var i total avsaknad av kastanj, ek, bok, lönn och inte ett enda fruktträd hade jag sett hemma i Malå. 

Men asp, hade vi gott om. 

Dom växte nere i slänten mot sjön ..., och jag tyckte så mycket om dem. 

Idag när jag hade tittat över hos grannfrun Birgitta, upptäckte jag en kanske tonårig asp nere vid vägen ., inklämd mellan idegran och murgröna. 

Tänk, så vackra blad. 

Så oerhört enkla, men så fina. 

På engelska heter asp "aspen" och tremula på latin har väl med darrningen att göra. 

"Att darra som ett asplöv, lyder ordspråket. Och det är sant att aspens löv darrar vid minsta vindpust. Det beror på att skaften är tillplattade och mycket långa i förhållande till bladstorleken. Darrningen förhindrar skadeinsekter att få fäste på bladen." Så står det att läsa när jag googlar på asp. 

Att den tillhör poppelsläktet kan man kanske räkna ut av rubriken. På tyska heter asp "espe".

Dagens fönster ...

I slutet av maj 2009 kom det här fönstret till min inkorg och den som hade kameran redo, var Anitha Renström - hon som var sambo med Per-Erik - båda är nu döda sedan ett par år tillbaka. I mejlet skrev hon att "nu hade hon besökt paradiset!" 

Såväl Anitha som Per-Erik lämnade för något år Adak (några mil från Malå) för att bo i Skåne. Å, så dom trivdes, men så blev det flytt hem igen och det var där Per-Erik somnade in där han låg och sov. 

I fjol, i februari, var det Anithas tur. Här kan man läsa om henne. 

Tv-tips ....

"All världens byggskandaler ...", (eller Iögonfallande ikoner ...) heter programmet som finns hos UR Play. 

Jag tittar på det just nu, i skrivande stund. 

Här en länk.

Så intressant. "Isbergen" Århus och Gert Wingårds höghus (Scandic Hotel Victoria Tower) i Stockholm står i fokus bland annat. 

På SVT play finns vi även Studio 65, ett program som tar upp  spörsmål för oss äldre. Bra programledare är Kattis Ahlström och i det avsnitt som jag tittade på ikväll, handlade det bland annat om skönhetsoperationer .., att acceptera sitt åldrande - eller inte - och mycket annat. 

Studion i programmet är , i mina ögon, såå deprimerande. Ja,  det är väl inte så noga .., upp med några hotellgardiner bara, så blir det nog bra, tänkte kanske någon rekvisitör. 

Hej  på dig du! 

Är den inte alldeles vansinnigt vacker, den lilla fröken Penningört! 

Den påminner ju lite om eucalyptusblad som bland annat alltid finns i badrummet hos sonen i Skåne. 

Jag tror inte att det är han som köpt kvistarna och det är så fint. 

Den här skönheten  växte i dikesrenen vid rapsfältet här intill. 

Bladen lär kunna användas som krydda och/eller som smörgåspålägg. 

Påminner i smaken om vitlök och krasse. Nu vet ni det, om ni inte visste det.

Ny vecka, ny giv ...

Och solen flödar, men det är en kylig morgon, bara åtta plusgrader, säger pv som är på väg till jobbet. Själv gör jag i ordning frukost och medan ägget kokar, går jag ut och fyller på med solrosfrön i den där lilla träbehållaren från Skottland. 

Upptäcker Sigge som ligger och sover på soffan Ektorp i uterummet. Han tittar upp lite förvånat .., men borde vara van att se matte i nattlinnet och jag sätter mig hos honom och det blir en stunds småprat (eller mer som monolog) och jag frågar hur natten har varit och undrar om han tagit någon mus eller två, eftersom han inte kommit in och jamat efter mat? Han bara kurrar som svar.

Nyhetsmorgon på tv. Det handlar om det turkiska valet med president Erdogan som vinnare (tala om mannen med stenansiktet!), men också om barnmorskekrisen (vilket kan leda till att gravida kvinnor kan få föda på ett annat BB än det planerade, något jag egentligen inte tycker är så hemskt, eller egentligen inte alls ..,vad är alternativet .., att barnmorskor förbjuds att ha semester sommartid?) och så får vi se bilder från fotbollsderbyt i Sthlm där det hela urartade. Det övergår mitt förstånd att man inte lyckas porta dessa huliganer!  Äldsta dottern tjänstgjorde i sjukvårdsteamet på plats och fick plåstra om såväl poliser som ordningsvakter. 

 

Annat är trevligare. Tog en superbillig 2-månaders (tror jag att det var) prenumeration på Svenska Dagbladet, efter en annonskampanj vilken uppenbarligen fick mig på fall. (Korta notiser som skapade intresse, helt enkelt). Läser idag om Kjell Forshed, arkitekten som ritar vackra hus. 

Bilder visar några av hans alster .., det handlar om stadsdelen Hammarängen i Mariefred, Grimsta by i Upplands Väsby (där bodde äldsta dottern med familj något år eller två) och den nya stadsdelen Remonthagen i Östersund (bilden precis här ovanför, fotograf var Magnus Hjalmarson Neideman. Jag ÄLSKAR hur han komponerat bilden!). En bild på vårdcentralen i Sala finns också med. Artikeln är skriven av Elisabet Andersson och tack för denna intressanta läsning! säger jag.

Ja, så börjar en morgon i slutet av den ljuvliga månaden maj.

Födelsedag och Dagens fönster ...

Idag är det födelsedag för madame Hedgren i Trelleborg. Hon kan så mycket hon .., bland annat visste hon i juli 2012 att säden på bilden var korn; det var minsann inte det sämsta. 

"Korn har långa horn ..!" skrev hon, så att jag en gång för alla skulle lära mig detta. 

Många dagens fönster har hon fångat under årens lopp. Det här upptäckte hon i lilla Howth på Irland. 

Flexibel är hon också. 

En gång frågade jag bloggvännerna (det var på den tiden när många läste bloggar och var med på det mesta) hur deras besticklådor var "möblerade". Oj, så många besticklådor-bilder som kom susande och landade i min dator och det här var Kerstins.  Lite ovanlig sortering i lådan. Hmm. Jag tycker att det tyder på att hon är rationell och kan tänka utanför boxen.

Och jag skrev till henne: "Och majskolvar äter ni tydligen ...?" och får till svar att "Majskolvar?! Aldrig!""

Men dom ligger ju där nere till höger, majskolvehållarna?
Ja, det har hon ingen aning om .., hon såg dem först nu, det är väl nåt som Peter förde med sig in i det gemensamma boet. Underbart!

Så här skriver hon själv:

Gaffel, kniv, sked i den ordningen.
Fast det var då, i singellivet. Nu har vi bestickslådan på tvären och inget uttalat system, saker ligger där de får bäst plats. Fast ordning och reda är det!
Hedgrenskan.

Stor GRATTISKRAM till dig, Kerstin! Jag är så glad att du är kvar bland bloggvännerna!

Och fort går det!

Det är rent obegripligt hur trafikrytmen har förändrats det senaste två åren. På väg hem idag - och samma sak när vi körde ner i går - ser vi rena idotomkörningar och där kommer bilar av märket BMW (förstås), Porsche och (sorry Bert), även Audi, vilka inte bara kör om från vänsterfil till höger och därefter kryssar sig fram, nej, det är otroliga farter det handlar om! 

Jag minns bilsemestrar då vi färdats på tyska Autobahn och där, om man skulle byta fil, gällde det att verkligen ha ögonen öppna, ty långt-långt där bakifrån kunde det komma det som mera påminde om projektiler än bilar .., med hastigheter en bra bit över 200 km/h. 

För mig är det ett mirakel att det inte sker fler dödsolyckor!

Nåväl. Annat var trevligare. Det skånska landskapet förstås .., all blommande raps .., låglandet vid Landskrona och Ven där på andra sidan. Halland är minsann inte så pjåkigt heller. 

Innan vi åkte hemåt, hade jag sällskap till Ica i centrum hade jag också och när jag tvärmålade läpparna med "Angel Pink"-nyansen, ville mitt lilla sällskap göra likadant, så det fick han. Jag var på  v i p p e n  att säga att "du förstår, det är mest flickor/tanter som målar läpparna ...", men det stannade vid tanken (och jag skämdes lite över att den ens dykt upp) och han blev så fin, så fin i det rosa.

Medan färden gick norrut lyssnade vi till Radiokorrespondenterna Ryssland som var jätteintressant! Här finns en länk om någon skulle vara intresserad. 

I P1 finns som bekant många pärlor .., en programserie heter "Familjehemligheten" och idag valde vi ett avsnitt som var något över det vanliga. Rubriken på det avsnittet lyder: "Roberts hemliga mamma fanns i vänkretsen" och det ska jag säga .., att denne Roberts berättelse fick oss att sitta alldeles tysta under de 29 minuter programmet varade. 

Och lite så här var det under besöket. Pv rättade prov och hjälpte till att fixa en altandörr som varit hopplöst knepig att stänga .., själv hade jag mellan varven en liten knubbig krabat i mitt knä och 4-åringen visade farmor vad man kan göra med legobitar .. , man kan ha dem som prydnader på sina fingrar. 

Jag tycker så oerhört mycket om dessa ganska korta besök, men som betyder så oändligt mycket. Det blir ett sätt att hålla kontakten och vara med om barnbarnens utveckling - det går ju så fort i småbansåren -! 

I morgon är det pv:s tur (men han var ju med och är innerligt älskad av - i alla fall - han som är fyra). Då är det hämtning av Edvin på förskolan vid halv tre och så ett par tre timmar tillsammans och pannkaksgräddning (alltid samma rutiner) och så att gömma sig när mamma Hilda kommer, så där så hon får fundera var han som snart blir fem år, har gömt sig. Lika spännande var gång.

Dagens fönster .... 

... fångades i ett sovrum i Skåne och det var där vi låg och sov, natten mot idag. Jag skymtar min avplockade behå där till höger. Den borde tvättas i Remol .., finns det öht kvar och var det inte Remol som användes till blekning, eller minns jag fel? 

Vi gick till sängs och hade fönstret öppet på vid gavel, inte som på bilden. Vaknade vid tretiden av koltrastflöjtande och tänkte att något mer ljuvligt finns väl inte? 

Tre timmar senare kom en lite sömndrucken 4-åring intravande och kröp ner under farmors täcke. Vi pratade om Sommarskuggan .., denna till synes eviga följeslagare i den lille gossens fantasi.

Dagens fönster, förvandling .., veckans nutidsquiz och lite till ...

 

Fönstret finns här hos oss och hackspetten också. Igår fick fröhållaren besök av herr eller fru Kråka .., och hen ställde till det så att hållaren tippade överstyr, men detta ska åtgärdas idag.

Dessutom ska fönstret - äntligen - putsas, på såväl ut, - som insida.

Förvandlingen? Jo, det gäller experten som igårmorse fick någon slags hjärnsläpp hos SVT, men senare på kvällen var briljant! Så totalt underbart!

Läser hos SVT att det är stor brist på deltidsbrandmän i sommar. Det finns mycket här i världen man kan känna oro för .., - skogsbränder - är för mig är rena fasan. 

Eller bränder, rent allmänt. I veckan utbröt brand på Moostorps gård (i närheten av Slöinge) och en ladugård, samt en stycknings - och charkanläggning förstördes och ett 30-tal kor brann inne. Så hemskt!

 

 

Bilden t.h. Utdrag ur sms-prat med pv.

Nutidskrysset? Det gick - till min förvåning - bra.Visste med en gång att när  j a g  har fel på årtal, då klarar pv det (han har sånt fantastiskt minne när det gäller dylikt) och  jag skickade ett sms och fick svar en stund senare.

Jodå. Han hade gissat på två av frågorna, men det spelar ju ingen roll .., det blev ändå rätt. Själv hade jag fel på frågan om Världen. (Min fråga till honom skulle förstås vara: Vilka frågor gissade du på?)

Ordquizet gick sämre för mig. 7 rätt av 10. Veckans quiz ansågs LÄTT. Och det är det ju när man kan orden. Pinsamt av mig.

Nu är morgonens bestyr avklarade .., nu ska jag ut och titta till luktärteplantorna vilka hamnade i jorden igårkväll. Eller i rabatten. 

Sigge har inte visat sig på morgonen, Harry sover djupt, så där som han så ofta gör numera. 

Solen strålar .., och olika nyhetinslag fladdrar förbi hos SVT. Det är flyglarm över Kiev .., President Erdogan ser ut som den suraste mannen på jordklotet och kan i alla fall inte anklagas för att försöka charma in sig hos den turkiska befolkningen .., och Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin ser i ett tv-klipp ut som den allra värsta av män - så fullständigt rasande -, ja, frågan är om han inte puttar ner herr Erdogan till andraplatsen. 

Den platsen får han för övrigt dela med Alexandr Lukasjenko, presidenten i Belarus. Tänk om man hade vuxit upp i Kopys i Vitryssland i stället för i Malå, då hade jag kanske varit klasskamrat med denne lismande herr Lukasjenko, ty vi är jämngamla. I klass 7 A i Malå hette pojkarna inte Alexandr, utan Dan, Johnny, Bosse, Mats, Martin, Rolf, Gunnar, Torbjörn, Stig och andra namn som ytterst få gossebarn heter numera.

 Och sist av allt får jag tips om en bra dansk kriminalserie - "Dna" - vilken lär finnas på SVT Play. Tack för det!

Spridda skurar från en torsdag i maj ..

Torsdag. 

Planterar luktärteplantorna och dessa får njuta av Antjes fina planteringsjord, den som är så helt annorlunda än den som jag köpte i livsmedelsaffären. 

Nu återstår trådar som blomstren får klättra i.

Skriver en lista för att komma ihåg det som ska handlas hem i morgon. Hittar en annan lista .., aha, det var när vi skulle tillbringa nästan en vecka på Vindöns camping i Bohuslän. Ljuvliga dagar var det. Det var då det.

Pv rättar matteprov .., vita ark som täcker ekbordet där vi tidigare hade den stationära datorn. 

Har mycket att lyssna på. USA-podden, Radiokorrespondenterna Ryssland och så detta. Jaha, då visste vi det. 

Men vi  vet ju också att allt är mer eller mindre farligt - det går i vågor - och de allra flesta väljer ändå att ta det som passar en bäst. Somliga vet precis hur det ska vara .., andra vet och gör ändå tvärtom. Det är väl så det är.