tisdag 18 november 2008

Den trettonde dagen ...



Och så är långjobbarpasset överstökat!

Tretton dagar på raken .., och det har gått riktigt bra och jag inser att man orkar långt mer än man tror, ja, om man är frisk och kry .., och om man lägger sig i vettig tid på kvällarna.

Men vilken lycka nu att ha en Ledig Dag framför sig!

Och så ringer telefonen!

Det visar sig vara vännen Kent från Småland (han som följde Emil och mig till Samos för två år sedan) och vi pratar länge-länge och jag ligger raklång på soffan och har anoraken på mig och Pelle på magarna .., allt medan vi surrar om böcker som vi har läst och Kent frågar om jag har någon favoritförfattare och efter en stund säger jag att .."jo, Frank McCourt", han som skriver om sin uppväxt i ett fattigt Irland, han är nog min store favorit och jag vet varför .. han skriver med en sån härlig självdistans och humor .., jo, just därför!

Och så är där ju Torgny Lindgren, förstås, hemifrån-Torgny ..,, alla hans böcker har jag tyckt om - några mer än de övriga -. men Pölsan och Norrlands Akvavit .., ååå, så jag älskade dem!!

Och vi pratar om den stundande helgen då jag åker till landet Halland och dit kommer även Leina från Uddevalla och jag berättar om personalfesten där-nästa helg och lite pratar vi även om den stundande julen.

Vänskapsprat .., så där i all enkelhet.

Utanför mitt fönster har mörkret lagt sig.

Från gatan hörs bildäcksplask mot våt asfalt.


Och detta lyssnar jag till just nu.
Det var den psalmen som spelades (höööögt) när vi tillsammans (två av mina barn, mina barns pappa, jag själv, vännen Gösta från Malå och äldsta dotterns man) bar ut mammas kista till den väntande bilen. Ååå, mamma, vad jag saknar dig!

Inga kommentarer: