söndag 23 november 2008
Litet brev från pElle
"Hej alla kattvänner!
Nu är jag i landet Halland igen och ååå, vad jag har det bra!
Först blev det den där hemska buren som man nödvändigtvis måste åka i när det vankas resor ..., och jag rev matte på högerhanden och hon blev väldigt arg (man tror det kanske inte, men hon har ett häftigt temperament ibland ..), .., ja, hon nöp mig i nackskinnet så där som min egen mamma gjorde och jag fräste och jamade, men det hjälpte inte alls .., till slut hamnade jag i bureländet.
Så snart vi är framme i Halmstad och pensionatvärden har hämtat oss med sin bil, då får jag komma loss och då sitter jag i mattes knä och tittar ut genom bilrutan och jag vet precis när vi är hemma vid pensionatet och då hoppar jag ut som en panter ur bilen och så kollar jag lite om allt är som det ska och det brukar det vara.
I höstas sågade pensionatvärden och hans storebror ner några träd på tomten och jag trodde kanske att allt det ratet skulle tas bort, men pensionatvärden tycker nog att sånt är fint, så det ligger kvar i olika högar på gräsmattan.
Matte brukar snegla lite på alla kvistar och pinnar, men hon säger inget, för hon är väluppfostrad.
Vad har jag gjort sedan jag kom hit?
Tjaaa ..., mest spankulerar jag lite ut och in och jag spanar efter Rödhakar och andra småfåglar, men det är ganska tomt nu .., inget kvitter alls.
På nätterna ligger jag på en soffa.
I vanliga fall, när inte matte är här, kryper jag nära, nära pensionatvärden, men det går inte nu, för nu är ju matte där och trängs, så jag tar soffan som står några meter bort och sover där i stället.
Fast allra mest den här helgen, har jag legat på Leinas mage.
Leina har stora, härliga bröst också och ibland försöker jag få komma mellan dom behagen .., dom är mycket bättre än mattes som mest är platta.
På bilden ser ni hur det ser ut just när jag har det skönt hos Leina.
Precis som pensionatvärden är Leina lärare, fast i ämnet bild.
Igårkväll satt matte, pv och Leina och pratade om bra chefer och hur såna ska vara, (raka och tydliga, sa dom, det vet jag inte vad det betyder ...) och då sa Leina att hennes bästa chef nånsin, det var en som heter Egon Ebbeståhl.
"Men han bor ju här i närheten, han bor Laholm!" sa matte då.
Och så pratade dom om jobb och sånt och det var inte det minsta intressant.
Nu ska jag äta frukost!
Jam-jam från er vän pElle."
Ps. Matte hälsar också! Ds.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Apropå den lilla världen. Jag har också träffat Egon Ebbestål, och som grädde på moset gick jag i gymnasiet i samma klass som hans syster.
jom: blir jag förvånad .?
Nej.
Min äldsta dotter hade honom i mellanstadiet och tyckte sååå mycket om honom!
Tack pElle för ditt intressanta blogginlägg!
Men, ibland undrar jag hur "väluppfostrad" din matte verkligen är...ha, ha! ;-)
Skicka en kommentar