Nej, det här är inte Ludde.
Det här är en stilig hund i Dublin.
Innan jag cyklar till arbetet för kvällspasset, går jag på kisspromenad med hunden Ludde.
Luddes matte är min arbetskamrat och just idag är hon i Köpenhamn och när jag öppnar dörren till hennes hem morrar Ludde lite och gömmer svansen mellan benen.
"Men Ludde ..., nog känner du väl ändå igen mig ...!" säger jag och klappar honom på ryggen, så där klapp-klapp-klapp och då börjar Ludde vifta på svansen och sedan går allt så bra.
Och när vi går där längs järnvägsspåret, då kommer alla mina hundlängtanskänslor tillbaka i ett huj, men jag vet ju att det är omöjligt, inte förrän jag går i pension eller arbetar mindre än jag gör nu.
Innan vi är hemma igen, Ludde och jag själv, är vi bästa kompisar igen.
3 kommentarer:
Det här är ju nästan ett fall för Kattombudsmannen igen. Har man en Pelle kan man väl inte gå och skaffa hund hur som helst.
Men Hundombudsmannen tycker att det är väldigt bra att det finns lediga mattar som kan promenera hundar i behov.
Läcker hundbild!
Alltför ofta ser man bilder på hundar, kattor och små barn i ett "von oben"-perspektiv, dvs. fotografen tar bilden uppifrån. Den här fotografen har tagit bilden i hundhöjd. Well done!
Lilla söta Ludde. Har också hundlängtan emellanåt..... kramar katterna mer när det kommer över mig.
Skicka en kommentar