onsdag 13 januari 2010

Som jag har funderat ...



... över vilken fågel det är som så ofta besöker fröautomaten här utanför.

Den där lilla filuren som kan gå nerför ekens stam med huvudet före .., och som har ett svart band längs huvudet.

Nu, nu vet jag vem det är.

Det är herr eller fru Nötväcka.

Och vill man lyssna hur den låter, så kan man göra det här.


// Favoriten bland alla fåglarna, det är för mig den här krabaten.
Och tänk, vilka underliga saker man kan minnas!
I ett annat liv, för kanske tio år sedan eller mera, satt jag utanför min dåvarande mans arbetsplats och väntade på att han skulle sluta för dagen.
Jag satt i bilen och lyssnade lite förstrött till "Efter tre", med Olle Stenholm, denne gudabenådade journalist.
Olle Stenholm avslutade (om jag minns rätt) ofta sitt program med en liten .., ja, som en liten betraktelse .,. och det gjorde han den här eftermiddagen också.
Bland annat berättade han om hur vackert Rödhaken sjöng utanför familjens hus.
Och jag minns hur jag .., berördes av hans prat om den lilla fågeln.

Och tänk att Nötväckan kan bli upp till femton år, medan Rödhakens liv är kort och intensivt, ibland inte mer än ett enda år.

11 kommentarer:

Dubbelörn sa...

Vi har mängder med nötväckor här hos oss. De som besöker fågelmaten flitigast är nog nötväckan o blåmesen. Blåmesen blir bara mer orädd för var dag. Varje gång jag fyller på nötautomaten så vågar hon sig närmre. Snart vågar hon nog ta lite nötter fr min hand ;).

Den bästa vinterfågeln av alla är domherren. Det är då man känner minnena fr barndomens vintrar som allra mest :)

Elisabet. sa...

Dubbelörnen: en, säger en, enda domherre har jag sett vid fågelbordet under tiden här!

Jo, den är så vacker .., men för mig är Rödhaken ändå finare .., så söööt med sina pepparkaksögon och smala ben. "spea ben", höll jag på att skriva .-)

Evas blogg sa...

Åh vad jag älskar dina minnesreflektioner. Och vad jag blev förtjust i bilden med fåglarna och den lilla springande tomten!

Elisabet. sa...

Eva: visst är den helt ljuvlig den bilden! Det tycker jag med.

Christina sa...

Jag brukar kalla nötväckan för "racerförar'n" med sina fartränder och aerodynamiska kroppsform ;)

Oj, kan den bli hela 15 år, det var värst!

Elisabet. sa...

Christina: jag blev också så häpen och tänk, den lille rödhaken, bara 1 år! Vilken orättvisa!

Anonym sa...

Hej E!
Visst har nötväckan varit på besök, kallade den för "banditen" i början. Nu är den inte så ofta på besök. Men du skulle sett för ett par dgr sen då var den söta rödhaken här, på engelska låter namnet oxå rart"Red Robin". Starar har jag besök av, tokstollar som inte vet sitt bästa att dra iväg söderut....Jag skulle vilja ha domherren här oxå det var längesen.
Ska du rapportera vinterfåglar i slutet av januari? Tita gärna in på Sv.ornitologika förenings sida www.sofnet.org
/Mimmi

Elisabet. sa...

Mimmi: nej, jag har aldrig någonsin rapporterat fåglar .., mest för att jag inte kan så många sorter .-)

Men man kanske ....?

Bert sa...

Nötväckan är den enda fågel som kan gå nerför en stam med huvudet före. Den är tydligen konstruerad så. ;-)

Klart du ska vara med och inventera!
Här läser du hur man gör.

Annas mamma sa...

Lille Red Robin bara älskar jag:-) finns ju på nästan alla engelska julkort, jättevackra kort. Men inte visste jag den lille stackaren hade så kort liv. Småfåglar väcker massor med minnen.

Elisabet. sa...

Bert: ja, den är lite eljest .., man skulle kunna tro att den kommer från Västerbotten .-)

Annas Mamma: när jag bodde på landet utanför Ystad och låg på knä och rensade i rabatterna, då kom ofta lilla Rödhaken och hoppade lite i närheten .-)