Söndagkväll.
Snuva och mera snuva.
Och besök av sonen.
Prat och prat.
Om flytt till Halland, om sonens morfar och om tacksamhet för frånvaro-av-svåra-sjukdomar.
Och om häktningsskäl och huvudstäder i Europa och Sydamerika.
Och telefonnummer som man minns.
748 28
154 55
Sega nappar i en skål.
Aaaattjjjoo!
6 kommentarer:
Ja, vissa telefonnummer sitter som etsade i minnet. Jag kommer aldrig att glömma mitt barndomsnummer 102 65 ;) ALLT annat glömmer jag direkt.
Christina: och i Malå hade vi, alltså min man och jag:
0953 - 11111 !!
Ja vissa nummer glömmer man aldrig. Förutom de jag jag själv hade som barn med familjen så minns jag det som min kusin på Gotland hade. Där jag var varje sommar...
Krya på dig!
Rena larmnumret ju ;)
Christina: vi fick byta .., alla småungar som fastnade med pekfingret i nummerskivan och alla som ringde i fyllan när dom skulle till taxi .-)
Londongirl: ja, det här helt otroligt! sjukstugan i Malå hade 21, mottagningen 86 .. pappas jobb 30.
Min bästa kompis 10205.
Själv hade vi 43 ,-)
Jag kommer ihåg vårt första telefonnummer (efter att jag fötts alltså). Det var 12451 i Kiruna. 1950-1955. Sedan flyttade vi till Luleå och fick 18535.
Men du - Är du snuvig nu igen! Lövsprickning kanske inte är så himla kul ändå. ;-)
Skicka en kommentar