Som ett resultat av allt röjande, hittar man allt möjligt intressant.
Ett par loggböcker, till exempel.
Där har den flitige pensionatsvärden noga noterat vad som sig tilldragit haver under olika seglatser, allt från dag 1 tills det är dags att tacka för sig och ta upp båten på land.
Och bloggmadamen, uppvuxen i norra norrlands inland och fjälltrakter och med begränsad kontakt med båtar på vatten (frånsett alla höstmorgnar jag hjälpte grannen Margaretha att ta upp nät och då jag fick vara roddare ...), har väl haft och har mina tvivel huruvida detta att segla är så säkert.
"Jag ringer hem och talar om att vi tänker segla till Härnösand.
Mor förskräckt, men tålig ...".
Tänk .., bara tänk .., om pv drabbas av svårt hjärtflimmer och faller i koma, ja, men hjälp, hur ska jag ta mig till land!
"Det är lugnt ..., det är ingen fara ...", säger han då tröstande.
Att segla .., det är inga problem.
Men ..., så hittar jag ju dom här loggböckerna och bläddrar lite förstrött ...
Så här skriver han, bland annat.
"Onsdag 30/5 - 1984.
....Halv tolv stiger jag upp och hjälper Magnus med navigeringen förbi Malmö. Håller ner mot Kullagrund och sen västerut mot Oskarsgrundet NO. Siktar Höllvikens fyr som vi slörar ner mot. Borde gå fram och byta genua mot fock, men skippar det.
Väl nere vid Höllvikens fyr kommer dimman över oss. Sjökortet stämmer inte alls med ljusbojarna mot Falsterbokanalen!
Klockan två försöker vi starta motorn. Ingen ström går farm. Hittar inget fel. Tar ner genuan och går för storen. Liten kris råder. Kör sakta vidare. Vid halv fyra går vi på grund. Kommer loss efter en stund, med hjälp av bomknepet. "
Eller den 1/6 - 84.
Lämnar Falsterbokanalen klockan ett. Sätter segel på öppet vatten. Går först söderut medan dimman tätnar. Skär in mot land och siktar Maglarp. Just när vi ska slå, dunkar vi lätt på en sten men seglar vidare. Beslutar att gå in i Trelleborg, eftersom dimman är ogenomtränglig och vinden kraftig. "
Jo, jo.
Lätt som en plätt ....
Jämtlands-Gunnar .., lova att du följer med!
4 kommentarer:
Det låter jättespännande! Äventyr!
Jag vill också följa med ;)
Mian: ja, jag får väl dela ut öronproppar till dig och Gunnar .-)))
Du får väl övningsköra först då. Dels med segel och dels med motor.
Sen behöver du ju antagligen inte komma alldeles inpå land utan bara gå ditåt om du har varskott ambulans/sjöräddningen.
Är inte GPS lite bättre att navigera efter? Eller är det ingen sport då? Jag är SÅ tacksam för sjökortet i datorn, med en liten pil var vi är, och tydliga streck inritade vart vi ska. Per planerar varenda rutt noga och ritar in.
Jag skulle nog hellre vilja ha en segelbåt och slippa motorljudet, men Per älskar farten...
Skicka en kommentar