Jo, jag vet att det finns människor som inte tycker att den skånska dialekten är nåt att hänga i julgranen, men dit hör inte jag.
Efter sjutton år i Ystad, blir jag varm i hjärtat så snart en kund dyker upp och jag känner igen dialekten .., inte bara ystadmål i synnerhet, utan skånska i allmänhet.
Den första tiden i söder var det mängder med ord som jag inte begrep!
Där fanns kunder som frågade efter "rosiner" och "pantoffler" och jag svarade att rooosiner (russin), det hade vi väl aldrighaft i affären .., och pantoffler, nä, måste väl finnas på skoaffären?
Många hade pengarna i "lomman" (fickan) och det vi i Malå kallade för en bulle, det visade sig vara småfrallor i Ystad.
Köttfärs hette oxfärs och fläskkarré hette grishals.
Och "hossor", vad var nu det ...? Strumpor, kanske.
När jag besöker ortopeden i Hässleholm, även det i Skåne, då är dialekten en helt annan.
Och under mina år tillsammans med en infödd helsingborgare, lärde jag mig känna igen även den skånskan .. med u som förvandlas till y:n.
Lundafarmor, hon har hittat ystadbon Lars Yngve på nätet.
(Rexxie .., du kan nog ta fram kräkpåsen på en gång ,-)
Här finns härliga prov på skånska varianter!
Och här finns väster,- och norrbottniska!
När det kommer till Burträskmålet, då tänker jag på min pappa.
8 kommentarer:
Ooo, det är fantastiskt! Som vår snickare och elektrikern och fiskaren som inte heller hör så bra - då blir det att spänna sina egna öron lite till!
Tack:-)
Jag tycker jättemycket om den skånska dialekten! Så mycket att jag härom dagen, när jag mötte ett sällskap på gatan där en äldre man pratade högt på riktig skånska, stannade upp och utbrast att "Åh vad härligt du pratar!".
Det rådde det bestämt delade meningar om i sällskapet, men mannen själv, som kom från Skanör, tyckte minsann att det var vackert. Och jag tyckte verklingen det -att det lät så himla härligt (mer härligt än vackert faktiskt ;))!
Visst har skånskan sin charm! Även om det kan vara lite svårt i början att förstå alla konstiga ord som pantoffler, pärer, hossor, räligt, asa, rullebör... bara för att nämna några! =)
Kalixmålet....så härligt!
cruella: en fördel är också om man själv har god hörsel .-)
jenny: det finns kanske undantag .., riktig göinska är inte my cop of tea. Inte coffee heller.
mossfolk: jag tycker att det låter gemytligt ,-)
Sven: du, jag förstod ingenting av vad han sa, nästan.
Av norrlandsklippet förstod jag nästan ingenting :)Vilket stort land Sverige är och rikt på kontraster! Skånska har en varm klang som jag tycker om.
Steel City Anna: ja, det tycker jag också .., - om skånskan, alltså - ,-)
Men så lycklig jag blir av att höra Lars Yngve. Så där pratade mina morföräldrar också. (Fast det hörs att det inte riktigt är hans eget språk utan att han lägger in riktigt dialektala ord i sin egen aningen mer standardiserade österlendialekt).
Och rosiner säger min pappa; jag trodde nog egentligen att det var ett tramsord han själv hade vridit till för han använder det inte utanför hemmet.
Nog är det ljuvligt med dialekter.
Skicka en kommentar