... nere vid stranden och havet.
Fyrtiofem minuter av lek och ett enda jagande och jag själv som står där mitt i alltsammans och översköljs av nån slags tacksamhet till ..., ja, till riktigt vad vet jag inte?
Till själva livet, kanske.
Och nu bär det snart iväg till affären och ikväll - då .... - då blir det smörgåstårta, förfärdigad av den alltid så rare och vänlige Peter i charken .., en smörgåstårta för att fira att nu har jag gjort mer än hälften av dom sju-dagarna-på-raken.
Allt går här i världen.
(Bilden: "Akta dig så jag inte kommer och tar dig ...!" kanske han tänker, harry nilsson, ja, som kurar till höger på bilden. Den sista tiden har han börjat krypa ihop .., så där som vallhundar gör.)
4 kommentarer:
jag tror inte man kan ha det bättre som hund.. faktiskt.
Härs och Tvärs: ja, det är ett perfekt ställe att bo på om man har hund! Den här möjligheten att dom kan springa lösa och ändå att det är så nära hem .., det är underbart!
Underbart! Och den där randiga sandbotten, den är något alldeles speciellt. Love it!
Eva: ja, det är ljuuuvligt!
Skicka en kommentar