Jag har sagt det förut och säger det igen: det finns
inte ord för den glädje och tacksamhet jag känner när det kommer fönster seglande från när och fjärran!
Och igårkväll kom detta!!
Är det inte underbart?
Så här skriver avsändaren - Gunnars pojk -, Jocke.
"Skickar dig detta fönster från denna allra första dag på året.
Det är
fönstret ut från vårt rum. Där utanför ser du Stefan och betande Nyalor
som är en av antiloperna som lever här i Makalali, det reservat vi som
volontärer arbetar i under tre veckor.
De varmaste av hälsningar!
/
Jocke"
3 kommentarer:
Ja se det var ett fönster det! Ett sånt hittar man inte varje dag. Så fint:)
bettankax: visst är det! Tänk, att sitta där och dricka morgonkaffe ...
Visst ser det ut som om sonen Jocke och Stefan har det skönt där nere i den Afrikanska sommaren ;-)
Skicka en kommentar