Kl. 06:25.
Tänk, om man inte är en morgonmänniska, trots allt!
Tänk, om man - efter två år med nästan enbart eftermiddagspass - har ställt om kroppen!
Eller hjärnan?
På måndag får jag nämligen tillbaka till mitt vanliga schema.
Och även om jag då fortfarande vaknar klockan fyra, fem och sex - men inte stiger upp -, så är det så underbart ljuvligt att på förmiddagen kunna sitta i lugn och ro och titta på Gomorron-tv .., ta harry ner till havet .., tillbringa några timmar på stranden .., och sen, vid halvtretiden, moppa till jobbet!
Det passar mig perfekt!
Och att jag är "dagavill", om detta råder inga tvivel.
När klockan var kvart i sex, bad radiopraterskan om ursäkt för att hon sagt fel tid .., "klockan är bara kvart i sex och det är onsdag", sa hon.
Då log jag.
"Onsdag? Det är ju fredag idag, vet hon inte vilken dag det är!" sa jag till pv och jag tänkte att det är ju skönt att man inte är ensam som tappar räkningen på veckans alla dagar.
Han log också.
Jo, jo.
Det är nog snart dags att ansöka om plats på det där hemmet.
2 kommentarer:
Haha! Jag som hunnit en bit längre på ålderstrappan, kan bara konstatera att "dagavillhet" är ett ledighetsfenomen. För det mesta i alla fall.
Bert Bodin: jag tror - helt ärligt - att det beror på att mitt ordinarie schema numera är helt rubbat .., jag har i vanliga fall varannan helg ledig .., nu är det huller om buller och min alltid lediga onsdag, den är borta med vinden ,-)
Men vänta bara till nästa vecka!
Då ska det bli ordning och reda.
kan man ju hoppas ,-)
Skicka en kommentar