Efteråt ....
... är hjärtat så varmt, så varmt.
En trevlig kväll blev det.
Mycket - alldeles för mycket - mat .., och jag hann nästan bara till sillen och Janssons innan jag blev mätt .., och det var gott om prat och skratt och en massa värme.
Nu har skånegänget gjort natt .., pv sitter med sin padda i knäet och jag ska strax gå i säng.
På bilden ser ni pv, Patrik, Hildas rara mamma Mymmel (första gången här på besök, sååå trevligt, ja, hon har ju bott här under några år, men det var långt före min tid!), Hilda, min systerdotterdotter Nathalie, Anders som kommit körandes från Malmö och blev kvar i flera timmar innan det var dags för julfest igen, nu i Malmö ..., och så min syster och min systerdotters ena arm.
Vad pratade vi om?
Dokumentärer i tv, hur mycket vi tittar på tv öht .., filmer, det femte skatteavdraget .., långvård .., storstäder .., körkortspluggande .., årets julvärd, respektive nästa års Allsång-på-Skansen-programledare .., egenskaper som går i arv .., sjukdom och dödsfall .., kaksorter .., bikarbonat .., änglaspel .., Mitt-i-naturen .., ja, lite sånt.
En röd duk som täcker hela bordet hade vi tänkt köpa, men se ..., det glömde vi och det gick ju bra ändå.
Ajöken, sa fröken.
6 kommentarer:
Men så trevligt! Och riktigt julmysigt med granen.
Men är det en pelargon som är så grön i fönstret? Jag har aldrig lyckats få mina att stå så fina över vintern...
Allsångsprogramledare och årets julvärd är nog ett samtalsämne på många ställen just nu :)
mossfolk: ja, den till höger .., den skjuter iväg i höjden, så jag får nog klippa ner den. Öht mår mina pelargonior risigt nu i vinter ..., men dom brukar bli fina.
Roligt att vara tillsammans på det här sättet. Det är väl det som ÄR JUL.?
Goda samtal är sorgligt sällsynta för många, tror jag.
Tänk så välgörande de är. Jag har varit lycklig nog att ha två kvällar på rad med goda vänner.
Så mysigt, hälsa de jag känner... Själv för jag fint besök imorgon, dottern kommer från Gbg, Hanjagvargift med kommer på julafton... Sonen firar jul i Helsingfors...
Eva i Tyresö: ja, absolut! Och allra helst när det är långt mellan gångerna man träffas! En ny hund presenterade sig också - Tara - en sååå trevlig dalmantinertik!
Bert Bodin: håller med i allt du säger, just nu, alltså ,-)
Leina: det ska jag göra och hälsa till såväl Bosse som Belinda och Bill!
Skicka en kommentar