måndag 12 maj 2014

Dagboksinlägg nr 2 ...


Går så snabbt jag kan.
Båda kryckorna är med, mest som stöd.
Vänsterfoten vill hela tiden dra sig utåt och när jag kämpar för att få den rak, strääääcker det och draaar våldsamt.
Blir inte trött någonstans.
Upptäcker sjutusen mördarsniglar.
Hinner inte prata med vare sig Ingegerd eller snigelmördaren Göran.
Får gå på vanlig promenad senare idag.
Pratpromenad.


Vid tretiden blir det ny promenad, nu med harry i koppel och ömsom lös.
Irriterande.
Vi möter en liten insektshund som kommer skuttande så glatt och hälsar på harry.
Han är också glad.
Sen vänster nere vid havet och uppför branta backen .., kustvägen .., in vänster .., pratar med kvinnan som också fått nytt knä - intressant -.
Plockar liljekonvaljer och syréner.
Är dödens trött när jag kommer hem.
Glömde pausa vid pratet med såväl lillhundens matte som knädamen.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Jag kan gå med di i kväll.
Puss//PV

Anonym sa...

Jag kan gå med di i kväll.
Puss//PV

MOTTAGNINGEN sa...

du är ju supermycket snabbare nu än för någon dag sedan.

Heja Heja Heja

Elisabet. sa...

Mottagningen: ja, det går framåt och känns bra. Det enda som irriterar mig är att jag är så jäkla trött på eftermiddagarna! Jag blir helt utslagen någon timme eller två, sen är det som att vrida upp en leksak igen ,-)
Idag har jag gått 2.3 km (två omgångar) och jag hyser hopp om livet ,-)

MOTTAGNINGEN sa...

kroppen blir rätt tagen av operationer på det hela, och knäoperationer är inte det lättaste för en kropp att återhämta sig ifrån. Du får betänka att man sågat både i ditt lårben och ditt underben underben för att passa in en metallprotes. Sågar, borrar och skruvar är ett stort inslag i en ortopedisk operation.
Ge inte upp. Heja Heja Heja

Elisabet. sa...

Mottagningen: nej, inte ger jag upp inte ,-) Däremot minns jag inte att jag var så trött förra gången, men då var det ju isande vinter och kanske var jag inte ute och promenerade eller gjorde så mycket?
Det KAN ju vara så?
Plus att jag är fem år äldre ,-)