Idag känns det bättre,
Helt ärligt tror jag att jag aldrig i mitt liv har blivit så upprörd som igårkväll när vi tittade på nyheterna och hörde om ungdomsrånen. Jag var r a s a n d e! Och jag gick ut i köket och sa dom fulaste ord jag kunde komma på och jag sa till pv att "jag skulle önska att vi hade en boxningsboll"; en sån man kan slå på för att avreagera sig, men det har vi inte.
Skulle det ha hjälpt?
Ja, för stunden.
Att få rasa ut på det viset - om än bara med ord - hjälpte.
Men i längden .., inte det minsta förstås!
Här berättar en ung kille om hur det kan vara.
Och här berättar en "ungdomsutredare" om sånt jag inte visste när det gäller rån.
I längden måste vi förändra samhället och det ska börja från tidig ålder - att fostra våra barn - alltså.
Och ungdomar som inte har vuxit upp här och som beter sig så här illa, ja, på nåt sätt måste ju samhället markera r e j ä l t, att så här får det inte gå till.
Pv berättar ibland om elever som bara sitter av tiden på lektionerna (gymnasiet), totalt ointresserade och som blir våldsamt upprörda när betyget blir icke-godkänt.
Jag var minsann inget snille i matte och vi var många som inte hoppade av glädje när vi såg att det var dubbeltimme i det ämnet, men inte satt vi och glodde rakt fram inte.
Och varför tänker jag på just detta, med lektionerna?
Jo, för att olika intervjuade politiker nämnde detta att vi måste få alla att gå i skolan.
Tala bara om för mig h u r.
En gång i världen krävdes inte högskola för att få ett arbete, inte ens studentexamen, men det vet vi ju att det är helt andra tider nu.
Hur tvingar man elever att gå till skolan?
Hur lockar man ungdomar till läxläsning och prov, om man i stället kan tjäna flera tusen kronor per vecka för att bli kurir och leverera narkotika, ungefär som en brevbärare?
Ja, jag har verkligen inte svaret.
Nåja.
Efter raseriutbrottet somnade jag och sov gott, ända fram till fyratiden.
Lyssnade till Europapodden som jag ju tycker är såååå bra .., och så reprisen av "Ring P1", vilket också var intressant. Och senare, på förmiddagen., en sväng till Sonja .., fika vid hennes köksbord där det alltid ligger lika mycket papper och tidningar som på bordet där vi har vårt tangentbord.
Därefter förbi friherrinnan där jag lämnade av Spelbilagan från igår (hon använder den när hon filurar på lördagens V75:a) och där, i hennes lilla rabatt, upptäckte jag en gullviva som börjat blomma och påskliljorna bara väntar på lite sol .., det är ju helt sanslöst!
På hemväg lyssnade jag till dagens debatt i riksdagen - jag tror att det handlade om vårt förhållande till andra länder - och upptäckte en kvinnlig politiker som jag verkligen tyckte hade vettiga synpunkter. Hon skrädde inte orden när det t.ex gällde Kinas mästrande mot andra stater vilka mopsar sig. Kerstin Lundgren (C) var namnet.
Vår utrikesminister - Ann Linde (s) - har jag alltid gillat.
Och sen .., bara en skön dag.
Promenad nere vid havet .., - flera promenader! - solen som strålade .., iskall vind.
Fortfarande solsken.
Ja, ja.
Det är väl så här livet är.
Och från Malmö kommer härliga bilder med lillkillen som motiv. Hans farfar är för dagen barnvakt och har tagit ut den lille på promenad i vagnen .., dom har stannat till vid hundrastgården och så smart, det är ju precis lika intressant som kyrkans barntimme och tänk, skator och kajor fanns där också!
Heja farfar!!
9 kommentarer:
Det där med box"bollen" är ingen dum idé.
Minns yngste sonens kompis som jobbade på telefonförsäljningsföretag (ja det är ju inte telefoner de säljer, men du fattar) för ca 10 år sedan.
Där hade de ett rum med just en sådan boxningstingest för att kunna gå in dit när de behövde avreagera sig.
Vet hur det var när jag själv arbetade på en kundtjänstavdelning - vi fick höra många hemska ord (och även hot), men "kunden hade alltid rätt".
Att aldrig få utlopp för sina känslor, att alltid hålla dem i kontroll under samtalet - det var säkert inte alls bra för hälsan.
Den där boxbollen hade behövts!
Barbro: jag kan verkligen förstå att såna rum behövs .., särskilt i tjänsteyrken - jag vet ju själv hur det kan vara när kunden alltid har rätt. Eller tycker sig ha rätt. Tur att vi har personalrum att prata av oss i. Apropå dom här ungdomsrånen, såg jag nyss i Rapport unga killar säga att straffrabatten för ungdomar borde tas bort; särskilt vid såna här grövre brott. (För mig är det VERKLIGT grovt brott). Ja, det tycker jag också! Och hade min egen son ha gjort sånt här satyg och kanske förstört livet för någon ung kille, så hade han fått ta sitt straff.
Å, vad det blir fel när jag skriver! Men du förstår vad jag menar Barbro?
Mitt yngsta barnbarn, 14 år, har blivit rånad 2 gånger!!!! Båda gångerna av invandrade killar. Första gången lades utredningen ner. Den här gången blev det rättegång då i alla fall en av rånarna blev igenkänd som en skolkamrat. Mitt barnbarn mår inte bra, han mår jättedåligt. Vid rånet svimmade kamraten av skräck och båda blev bestulna på både mobiler och jackor.
Jag har såklart också blivit arg, men mest förtvivlad. Sonen min är helt vansinnig och det är tur att han inte träffat vare sig rånarna eller föräldrarna.
Usch, det här är jobbigt att prata om. Jag får träffa dom på lördag och kramas och prata om nu det hjälper pyttelite ialla fall.
Kram / Anne i Mantorp
Jag känner precis som du. Och kanske är det så att dagens föräldrar måste börja uppfostra barnen. Helt enkelt. Läste en ledare i DN idag. Den var intressant. Här är den.
Anne i Mantorp: ja, det är bara så hemskt! Tittade på Morgonstudion nu på morgonen och där togs det här upp återigen. Enligt den mannen som tydligen arbetar med sånt här, så är det till stor föräldrarnas brist på närvaro med barnen som kan vara en del i det hela. Och han vittnade om när han sitter i en lekpark och ser hur hälften av föräldrarna ägnar mesta delen av tiden åt sina mobiler. Det ser jag ofta i affären också, för den delen. Hoppas ditt barnbarn kommer på benen, rent mentalt.
Ps. Ja, nu är det ju inte småbarn som rånar .., men han menade att där så det utvecklar sig, att många inte bryr sig i sina barn. Ds.
Bert Bodin: ja, precis så!!(Läste ledaren, tack för länken!)
Skicka en kommentar