Vonkis skriver om detta med att pynta ...
Bilden är från tidningen Allas.
Och jag undrar .., hur mycket påverkas vi av det vi vuxit upp med?
Går det i arv, eller ...?
Så här skriver hon i en kommentar:
"Julpynt har inte varit min grej heller. När jag bodde hemma var det så klart en massa pynt. Faderskapet älskar tomtar och fyller dessutom år i december så prydnadstomtar fanns det i överflöd. Kvällen före julafton gick vi alltid runt hemma och satte upp gamla julaffischer tillsammans och så ställde vi så klart ut lite julgröt till tomten.
När jag flyttade till Norrköping blev det inte så mycket julpyntande hos mig, för det mesta var jag ju uppe hos päronen över jul och nyår så det kändes onödigt att hålla på att ta fram en massa saker jag ändå bara skulle plocka ner direkt när jag kom hem
Den här julen blir jag ensam i lägenheten så i år har jag istället börjat tidigt och redan fått upp flera saker. Men vem vet, kanske lessnar jag på allt innan jul :-)"
4 kommentarer:
Jag är inte så förtjust i julen med all stress etc som det innebär.Men se julpynta det älskar jag.Denna jul blir annorlunda för oss alla så jag pyntar nog liteextra iår
Babsan: Det här är första december på evigheters evighet som jag INTE arbetar alls och kanske är det därför jag inte känner tillstymmelse till stress. Firandet blir ju inte heller vad det har varit. Såååå ledsamt att inte kunna vara tillsammans med sina barn!
Grisen och jordgloben och den blommiga globen skulle jag gärna pynta med!
Och jag skulle gärna ta nr 4,5 och 6. Fågeln i bur ger mig nästan ångest (jag hade själv burfåglar, men lät dörren stå öppen).
Skicka en kommentar