Helg i sikte ....
Inte för att det spelar någon större roll, annat än att pv är hemmavid. Alla dagar är som helgdagar nästan. Ja, denna ständiga glädje, eller kanske mest tacksamhet, över att få vara med om detta. Att få vara frisk och uppleva pensionen. Lycka.
Efter en bedrövlig morgon med värre ösregn än igår, kom solen fram.
Tog Harry på johanssonrundan .., stod länge nere vid havet och kände vinden mot kinderna .., tog många bilder .., och det var ett enda plaskande efter allt regn. Stövlar hade varit det enda rätta.
Sen hemåt. DN i postlådan. Ett korsord med vin som tema. Skidskytte på tv. Telefonsurr. Jag skivar äpplen och slänger ut till koltrastarna. Två mattor i maskinen och därefter duschdraperiet. Torkar golvet i sängkammaren. Steker två ägg till lunch och till efterrätt en apelsin och ett Conferencepäron. Dom senare gäller det att vakta noga .., vips, kan dom ha mjuknat och då får jag svårt att äta dem. (ja, här blandas det friskt med dom och dem .., hälsar jag till alla språkpoliser vilka nu kanske drabbats av svåra rysningar ,-).
På tv:n visas skidskytte.
Och ikväll talkshow med Carina Bergfeldt och såklart På Spåret.
10 kommentarer:
Huuuuuuu ...!
Men hurra! Nu fungerar din sida även här från Trelleborg!
Dom fixar jag. Och alla de som skrivs i stället för dem. Men jag ryser och mår illa med fel åt andra hållet - men bar i tidningar eller böcker som är skrivna av proffs.
I bloggar och på facebook tycks många tro att det helt enkelt är ”finare” med dem och skriver: ”Dem små barnen är så söta ...” Det finns krångliga meningar där det är tveksamt vilket som är rätt, men det finns fler solklara fall där de är subjekt och dem är objekt.
Detta skrivet bara för att du tar upp det. Jag kritiserar aldrig grammatiska fel annars. Det är så himla lätt att slinta med tangenterna och få till fel. Jag gör det ofta, trots att jag i princip vet en del om grammatik. Bloggar ska vara lite som talspråk, tycker jag, och i tal säger precis alla fel ibland. Tungan går snabbare än hjärnan.
Som vanligt roligt att ta del av dina vardagsbetraktelser.
Bloggblad: Ja, det skrevs inte syrligt, bara så du förstår, men det tror jag att du gjorde. Jag TROR att jag vet var det ska vara de eller dem, men det blir så totalt fel i min inre röst när jag skriver "dem" , inte alltid. Ex. jag gav dem mat .., det går jättebra. Men i andra sammanhang kan jag absolut inte få det att låta naturligt och nu kommer jag förstås inte på vilka sammanhang det handlar om -)
Bloggen räknar jag som en öppen dagbok - om än jag inte berättar allt -, så där bryr jag mig helt enkelt inte. Och roligt att du tittar in här, Marianne!
Katarina: härligt! Undrar vad som hände?
Men tänk såhär: "Dem" kan aldrig göra något, aldrig vara subjekt. Istället är de passiva, dvs. objekt. Man tittar på, man ger, man ljuger för, man ler åt ...dem.
"De" gör, har, ser, bråkar, åker, tittar, ljuger, fantiserar ...
Då kommer du en bra bit framåt i dina kunskaper.
Byt ut med engelskans they och them. Där gör du nog alltid rätt.
They = de
Them = dem
Som en plätt! Lätt, alltså.
Jag brukar tipsa om att prova att byta ut DE mot JAG och DEM mot MIG. Då blir det väldigt tydligt. Som svensklärare får jag lite (ganska mycket...) kramp när DE och DEM används fel. DOM har jag däremot inga problem med.
Och det funkar att hitta din blogg direkt nu! Problemet måste ha varit lokalt i Trelleborg! 😉
Hedgrenskan
Bert: men jag skriver aldrig dem tittar .., däremot dom tittar. Det vet jag hur det blir. Men för mig blir det för stelt med de ---- de kom hit igår, å, nej! ,-)
Det är ju en stilfråga, helt enkelt. Tal- och vardagsspråk: dom. Även skriftligt ibland.
Men "dem" är inte ett oreserverat "dom" i tjusigare form. Det måste folk lära sig. Och det är inte svårt.
I nästa lektion: "Var" och "vart".
Bert Bodin. det har jag inga som helst problem med ,-)
Skicka en kommentar