Elisabet

Hur det blev ...

K a n s k e   .., men bara kanske att jag någon gång i livet - det lilla som jag tror återstår - lär mig att ta det lugnt. Eller lite lugnare i alla fall. Igår var det full fart hela tiden och fem säckar med löv och annat står nu redo att tas med till återvinningen (vi har fullt i komposten) och jag klippte ner buskar, bytte i blomlådorna och allt möjligt annat. 

Sen var jag förstås stendöd. 

Eller halvdöd. 

Och ja, jag vet att det är galet, men det är inte lätt att ändra sin personlighet så där i ett huj. 

Känner man sig stark och frisk .., då ..,  ja, då blir det lätt så där. 

Och ni behöver inte läxa upp mig, det gör jag så bra själv.

Idag på morgonen skulle pv ta upp bommarna på "pensionärsbryggan" och jag fixade laxsallad till lunch, bryggde kaffe och tog med en giffel till den som alltid vill ha nånting sött .. och så cyklade jag ner till hamnen. Harry var där hos husse och blev så glad när han såg vem som kom hojande. Han fick ett litet tuggben och var så nöjd .., gick där och lullade på och nosade på det mesta.

Såja, nu är alla bommar utom dom där båten ligger längst ute nu upptagna. Den sista bommen var den tyngsta och den fick bli kvar på bryggan, så får dom vara flera som hjälps åt. 

Alldeles vindstilla var det. 

Den som arbetat sig varm tyckte att ett dopp från klipporna skulle kännas som bäst. 

Tänk, så förändrad pv har blivit .., han som var mer som en .., ja, "badkruka" tidigare?

Nu åkte alla kläder av och badbyxorna har jag målat dit i redigeringsprogrammet och vips, hade han klivit ner och doppat sig från topp till tå och så på med kläderna och så var det med den saken. 

Nej, jag avstod. 

Och nu, när klockan närmar sig fem och pv hämtat lille Edvin från dagis och ska vara barnbarnsvakt ett par timmar, för att sedan ägna sig åt körövningen, då ser det ut så här i vardagsrummet. Vilken glädje! 

För övrigt har jag precis beställt hem Anders Teglunds nyutkomna bok "Cykelbudet" (nu som ljudbok), vilken jag ser fram emot att bekanta mig med. 

Ungefär så.