Äntligen!
Som synes är jag rädd att missa kvällstabletten, så den har fått en påminnelselapp. Den lilla träbiten med hål i, det är en nyckelring - julklapp från Emma för en evighet sedan - med texten Mormor inbränt i träet. Och så ligger kortet till Halmstad Filmstudio intill.
Såklart finns alltid en spik eller skruv på alla lediga ytor i det här huset.
Det gäller även batterier.
Medan jag skriver detta, lyssnar jag till julmusik av John Rutter (omväxling förnöjer inte) och pv, som först kollat aktierna (det går upp och ner), är nu inne på avdelningen inköp-av-kyl-och-frys. Där - i den avdelningen - har han varit i månader, men så mycket mer blir det inte av det hela.
Jag undrar vad som har hänt med Arlas förpackningar med bland annat grekisk yoghurt? Själva ytterhöljet blir så mjukt och sladdrigt och att efter ett tag få ut innehållet, är nästan omöjligt! (Skånemejeriers förpackning är sååå mycket bättre!)
En sak till: är jag den enda människan som tycker att Wettextrasorna - dom vanliga - har blivit sämre?
Bilden från Sv.D och med underbar illustration av Josefin Herolf.
Så till avdelningen större problem.
Igår fick vi inte DN, men idag fick vi Svenska Dagbladet, kanske som någon slags kompensation? Läser en artikel om oftast äldre kvinnor som blivit lurade av kriminella (män som kallar sig Daniel eller David .., kanske tror man att det låter förtroendeingivande) vilka säger sig ringa från Länsförsäkringars säkerhetsavdelning och nu vill dom förstås hjälpa kvinnan i fråga att skydda sina pengar, kan hon möjligen logga in ....?
Och det kan dom.
Vips, försvinner hundratusen kronor från ett konto i ett huj!
"Daniel" eller "David" sitter själv någonstans på spanska solkusten och håvar in pengarna, vilka förstås tvättas i mer än fyrtio grader och så kan man köpa sig en stilig Rolexklocka och skratta hela vägen till banken. Det gör däremot inte kvinnorna.
Och många av dom drabbade skäms så förfärligt över sin naivitet och vill därför inte anmäla det hela.
Hur i all världens dagar ska man komma åt detta?
Ja, man kan säga att människor får skylla sig själva, men många äldre tror förstås gott om personer som säger sig ringa från banken och till syvende och sist är det ju förövarna som borde skämmas ögonen ur sig.
Jag säger som min pappa brukade säga: "Fy, så skamligt!"
16 kommentarer:
Du säger att äldre människor tror gott om folk som ringer från banken. Men jag kan inte förstå att äldre människor, med datorvana (för det har de ju uppenbarligen), inte får in i huvudet att man aldrig loggar in på någon annans begäran. ALDRIG!
Jag kanske är hård. Men budskapet är enkelt.
Bert Bodin: men jag tror inte att det direkt är 70-åringar som hämtar bankdosan eller klickar i sitt bank-id och säg att du kanske är början till lite dement ....? Huvudregeln är ju att inte börja logga in - självklart - men det borde väl ändå gå att få till stånd nån slags lösning, så att man inte kan tömma kontot så där i ett huj!
Bert igen: nu ser jag att det är ju verkligen är 70-åringar också. Alltså människor i nästan min egen ålder!
Men många av de som träder fram och blir intervjuade verkar vara av snart sagt alla åldrar och kategorier.
Och jag är 72 och skulle aldrig lämna ut en kod till okänd. Jag står inte ens och rabblar mitt personnummer högt och ljudligt i någon kassa på stan, när de vill veta om jag är medlem, eller inte. Jag visar mitt körkort.
Tack för tipset Bert! Jag brukar rabbla pers.nr för att det är enkelt o går snabbare... Hädanefter får det bli körkortet :-)
Bert och den okända Madame: vi hade en äldre kvinna som kund i affären, hon hade en handskriven liten lapp - med tydligt textade siffror - där personnumret stod; den satt fasttejpad i plånboken så hon bara vek upp en flärp, log finurligt och visade kassörskan, ja, så kunde man enkelt se hennes personnummer och klicka in det. Så geschwindt! För oj, så många som får leta efter körkortet bland alla andra kort dom har i sina plånböcker.
Men från min sida som jobbar inom vården så är det ibland helt omöjligt nå folk för man är livrädd svara på okända nummer. Jag kan försöka nå folk en massa gånger utan svar.
När de sen äntligen svarar så ursäktar de sig att man måste ju vara försiktig. Brukar föreslå då att de kan bara svara med ett hallå. Inte säga sitt namn.
Sen att vården (i alla fall här) ringer som okänt nummer är ett annat problem. Kunde ju stå numret till växeln eller dylikt så lärde sig nog folk känna igen det numret. Önskar också ha tillgång till ngn slags sms tjänst men där sätter sekretessregler käppar.
Inte lätt alla gånger…. Men att folk är så godtrogna så de lämnar ut koder är tragiskt. Lagom skeptisk är bra!
Turtlan: det där var ett problem för oss i affären också. Om du bara visste vilken hög med kvarglömda körkort och betalkort som låg i kassaskåpet; då det var helt omöjligt att nå den man försökte ringa till. Man kan leta efter namnet på hitta.se, men där finns inget mobilnummer och när man hittar ett nummer svarar ingen och där finns inget mobilsvar. Till slut ger man upp och kortet blir kvar i kassaskåpet.
@ Madame
I de flesta affärer scannar de bara baksidan av körkortet. Så snabbt och bekvämt.
Eftersom jag har översatt en av John Rutters jullåtar, blir jag förstås nyfiken på vad du lyssnar på.
Vart tog hederligheten och ärligheten vägen?
Punkt tre: bonusfamiljen borde heta eländesfamiljen, kan inte någon mer än Marianne Mörck få vara nöjd någon dag? Den brittiska deckaren har ju en del av bonusfamiljens problem, plus några till. Spännande så det kryper i mig ... Jag litar inte på nye karln, fast inte på barnen eller grannen heller.
Jag vet många som bara svarar på kända nummer - men jag har strängeligen sagt åt Per att svara om jag inte är hemma? Tänk om jag rasar ihop och den som hittar mig inte kan öppna min mobil - men kan läsa ICE-numret på baksidan!
Exakt Bloggblad! Så känner jag. Kan sitta och ringa om jätteviktiga saker men så svarar inte folk.
Vet tex när jag jobbade på sjukhuset och behövde få tag i en anhörig. Inget svar. Hittade numret till en sambo som tur nog svarade. Detektivarbete ibland.
@ Turtlan
Jag förstår inte varför alla offentliga inrättningar inte kan presentera sig på displayen, när de ringer upp.
Här ser jag, när t.ex. Hjärtavd ringer mig. Tydligen är det fullt tekniskt möjligt, även om de inte visar själva numret.
Bert: kan det inte vara av integritetsskäl? Om mobilen ligger framme och på displayen kan andra se att en viss avdelning ringt ...?
@ Elisabet
Men man släcker ju displayen när man lägger den ifrån sig. Går då bara att öppna med kod.
Eller hur?
Hm ....
Håller fullständigt med dej om Wettextrasorna, dessutom luktar inte Yes diskmedel som det ska. Annars är rullar väl livet på. Ha det gott.
Skicka en kommentar