Onsdag ...
Alldeles enkelt kan det inte vara för vår rara granne Birgitta.
Så snart hon bjuder in till surströmming eller nånting annat, så krånglar det. Två år i rad har jag fått tacka nej till strömmingen och nu ville hon bjuda Ecke, Britt och så vi då på en slags "jag-har-flyttat-till-ny-lägenhet-i-stan-middag", men vi vågar inte tacka ja, för tänk .., om vi därmed skulle föra vidare den här eländiga hostan/förkylningen till dom här underbara vännerna.
"Kanske nästa vecka ..?" säger Birgitta.
Någon halvtimme senare kommer ett sms.
Nej, nästa vecka är Ecke och Britt upptagna och kan inte. Och Kammarkören ska ha en extraövning inför advent, så pv vet inte heller hur det blir.
Vi får helt enkelt se tiden an.
"Here comes the sun ...", sjunger The Beatles just nu i P4 Stockholm. Det gör den i alla fall inte här, för här kom precis regnet.
Och hallåmannen förvarnar om en kommande ambulanstransport och jag minns också ett sådant meddelande .., det handlade om just en sådan transport som skulle gå till ett barnsjukhus i Stockholm och nu ville ambulansen att bilisterna skulle ge fri väg, det var BRÅTTOM! Bråttom!
Och någon som då var med och satt i sin bil och lyssnade till detta, vittnade om hur hen i backspegeln såg hur den evighetslånga kön av bilar vek åt sidan, ja, ungefär som när Röda Havet delade sig och hur det nästan kändes som om änglar var med och dirigerade det hela!
Jag glömmer det aldrig.
Vi bodde i Kungsängen då och s o m jag rördes av detta.
Barn kan också behöva grannar som reagerar och bryr sig.
6 kommentarer:
Ja - det där med de utkastade barnen är fullständigt obegripligt. Det går inte att ta in.
Undrar om det bottnar i missbruksproblem?
Psykisk sjukdom?
Något sådant måste det väl vara.
Bert Bodin: ja, normalt funtade människor gör väl ändå inte på det här viset, så nånting måste ju vara fel? Livstids fängelse är väl det enda rätta och utan straffrabatt, ja, enligt mitt sätt att se det.
Fullständigt ofattbart!
Klart att mannen är sjuk.Sannolikt psykotisk är min gissning.Då blir det vård istället.Klarar knappt av att läsa om det är barn iblandade.
När barnen var små, var det ganska ofta inställda kalas och resor - ideliga magsjukor och förkylningar.
Vi har hållit oss förvånansvärt friska, jag träffar mer folk än vad Per gör. När jag jobbade i skolan och barnen var små, var det väääääldigt långa jobbiga perioder när den ena förkylningen/öroninflammationen/bihåled:o bara avlöste den andra.
I dag har jag fått influensaspruta och på tisdag blir det både mammografi och 3:e covidsprutan.
För mig är det ofattbart att vissa vägrar ta vaccin. Det är stor kris i vår kör när det visade sig att vår nya ledare är antivaxer och två andra nya inte heller är vaccinerade. Den ena av totalt vaccinmotstånd, den andra hade åtminstone haft covid. Nu får man inte sjunga i kyrkokör utan att vara vaccinerad ... Vi kör (!) med nödlösning som inte alls är kul.
Babsan: och man tänker på att det finns mor, - och farfaräldrar till dom här barnen .., hur ser deras liv ut nu? Om jag själv hade gjort nånting sånt här, önskar jag att dom håller mig inom lås och bom, av skräck att jag skulle göra det igen. Även om jag vore sjuk.
Bloggblad: knepig sits ni hamnat i! Jag undrar just hur det är i Kammarkören? På hjärtgympan frågade en äldre kvinna sköterskan om alla vi som deltog var vaccinerade? Nej, det hade hon ingen aning om och tyckte inte heller att det behövdes. Så förvånad jag blev.
Skicka en kommentar