Ketchupeffekt ...
Eller ofta blir.
Inget - eller nästan inget - och så allt på en gång.
I onsdags lunchgäster och idag dopp i havet tillsammans med friherrinnan och pv (plus tre grader, lågvatten ...) och därefter kom Ecke och Britt på spontan visit och efter en stund dök mina barns pappa upp. Han hade varit i Göteborg hos sina två bröder och hann nu med en stunds surrande (mest om handboll med Ecke) där vi satt ute vid västerväggen.
I s o l e n.
Mera ketchupeffekt.
Först Vasasloppet nästa söndag och pv åker iväg redan på torsdag efter jobbet och kommer hem tisdagkväll veckan därpå.
I mitten av mars ska jag åka upp till Upplands Väsby och bara barnbarnsvakt, då minstingens föräldrar är på kurs där. Vi bor hos äldsta dottern.
En vecka senare blir det ny sväng, till samma ställe. Svärsonen fyller femtio och Emma tjugofem. Kalas och kalas.
Ny helg, den andra april .., då tar jag tåget till Malmö och är bjuden att bo på hotell tillsammans med mellandottern AP. Då ska vi fira minstingen som blir tre år.
Sex dagar senare .., flyger pv och jag själv till Berlin. Tre hela dagar (fyra nätter på hotell) och på tisdagen vänder vi hemåt, någon gång på eftermiddagen.
Det är helt ofattbart så mycket som ska hända.
Men morötterna ...? tänker ni.
Jo, men det är det jag kallar för längtansmorötter .., nånting man har som dinglar framför en .., nånting att längta till.
Det här - bilden precis här ovanför) var året 2016 och morot nr 2 blev inte av, jag minns inte varför.
För övrigt?
Det är idag exakt ett år sedan jag fick ett positivt provsvar angående covid-19.
Så här skrev jag: "Så kom svaret. Helt utslagen idag. Vi ligger i var sin del av hörnsoffan .., fönstret på glänt .., jag har mått sååå illa, men det gick över efter ett rejält hulkande som bara blev just ett sådant - ett hulkande -. Har hög feber. Undrar just hur detta ska gå?"
// Ps. Vilka underbara människor som bor i Polen! Mottagandet av de ukrainska flyktingarna visar på en sån otrolig medmänsklighet och generositet! Ds.
4 kommentarer:
Jag förstod morötterna direkt. Bra bild! Min morot dinglar så långt fram att jag inte ser den än ... Men ett litet morotsfrö kommer redan på tisdag när jag ska ha mitt första gig på 2 år.
Resplaner, jo. Vi funderar på en resa till Andorra för att åka skidor i mars.
Men, vem vet - kanske är världsläget helt uppochner då.
Bloggblad: å, härligt för dig med ett gig! Och även för dom som lyssnar, förstås!
Bert Bodin: nej, det är just det. Tur att vi i alla fall kan avboka hotellet i Berlin om det blir värre.
Längtansmorätter vilket fint ord och så mycket kul du har framför dig. Själv längtar jag mest efter lugn i Europa och öppet vatten utanför min balkong, samtidigt som jag vill att tiden ska stå stilla. Vet inte riktigt hur det ska gå ihop.
Skicka en kommentar