Ny vecka igen ....
.jpg)
Igår blev jag så himla dålig när jag var ute på promenad med Harry, ja, det var knappt att jag tog mig upp för backen - ni vet - den som ibland (och sannerligen igår) känns som Kilimanjaro.
Ja, där har jag ju aldrig varit, men o m.
Det fanns helt enkelt ingen ork och hjärtat rusade iväg i vådlig fart och alldeles darrig blev jag ., och den vänstra armen blev lite avdomnad.
Väl hemkommen kollade jag i syremätar-apparaten och kunde se hur pulsen stack iväg uppåt och den där hjärtkurvan, den blev aningen hackig.
Jaha, tänkte jag. Då är det kanske dags.
Men det var det inte, i alla fall inte just då. Jag tog en dusch (utifall att .., man vill ju vara ren och fin) och lade mig på soffan. Pv som varit på konsert i Grevie, kom hem och tyckte att jag skulle ringa sjukvårdsupplysningen, men jag ville inte. Anade väl att dom skulle säga "Välkommen, kom du till akuten och sitt här i elva timmar".
Och jag tänkte att jag ska ju ändå till hjärtmottagningen på torsdag.
Så jag blev hemmavid.
Bad pv att sova inne hos mig - eller han erbjöd sig - och det kändes tryggt. Ett tag hade jag min vänstra hand vilande mot hans rygg, men han är så varm, så det tog slut. Harry trängde sig mellan oss .., fine, goe Harry.
Idag hade jag tid för ett besök på VC i Slöinge, det var bara det att jag glömt att stryka den tiden när jag ombokade provtagningen. Ja, ja. Det blev trevligt ändå.
Satt utanför provtagningsrummet och småpratade med såväl en ung kvinna som torrmoppade golvet, men också med en man född i Turkiet (berättade han själv), född 1964 och med många krämpor och mycket kämpande med Försäkringskassan. Denne herre hade själv arbetat som städerska/hygientekniker - välj själv - på Halmstad sjukhus och berättade hur lite trevligt det var att svabba av blodiga golv i operationssalar .., men han hade också tjänat sitt levebröd som skogsarbetare, slaktare och hemspråkslärare.
Nu var han halvt sjukskriven.
Och själv är jag hemma och sitter på soffan Ektorp.
Livet känns bra.
Och i Skåne har han som varit en minsting i tre år, nu fått vattkoppor.
4 kommentarer:
Men Elisabet du måste vara rädd om dig kollade de inte tryck och hjärtat närdu var där?
Babsan: jag sa kanske inte så mycket om det. Undersköterskan som jag trodde skulle ta prover, stod utanför entrén och tog in vissnade blommor och jag berättade för henne, men förstod ju att där fanns ju inte ledig tid och där var andra som väntade, så nä. Men hade pv haft sammma symptom, hade jag sagt precis som du. (Det var alltså ett misstag att komma dit; jag hade glömt stryka tiden på almanackan när jag bokade om tiden).
Skönt att du ska till doktorn på torsdag. Orkeslöshet och hackande hjärtkurvor måste kollas upp.
Gunnel: ja, det inser jag också, men samtidigt känns det gruvsamt. Gruvsamt att få besked, kanske.
Skicka en kommentar