söndag 16 november 2008
Söndag - arbetsdag ..
Hur mycket enklare är det inte att cykla till jobbet, när det är ljust ute!
Så känns det.
Och underbara Maria H är där och vi kämpar på .., hon har laddat kycklinggrillen och när "kycklingen-är-färdig-klockan-ringer" skyndar jag mig dit och plockar ut och lägger det nygrillade i påsar, allt medan hon härjar i mejeriet och sen tar vi frukten och färskvarorna och Hanna utan h sitter i kassan.
Det är tur att man inte är hungrig, så där när står vid grillen, för man kan lätt bli.
Bara så ni vet.
Anna i farten ..., knappt att hon fastnar på bild!
Lite senare ansluter Anna.
Anna är en flitig madame och när jag tittar in i mejerikylen, är hon i full färd med att ställa i ordning.
Ställa i Ordning.
Anna är en sån som vill ha ordning & reda och sedan hon tog över tobaksansvaret, är där helt suveränt lättöverskådligt bland cigarettlimpor och stockar av snus.
Tro inte att hon arbetar annorlunda i mejeriet.
Baksidan av mejerikylen.
Ååå, vad jag letar och letar för att hitta var lättyoughurt med Medelhavssmak ska stå!
I vanliga fall är jag nästan aldrig i mejerikylen, som är stooor, ja, som ett helt avlångt rum!
Gissa hur svårt det är att hitta rätt bland tusen olika sorters youghurt med de mest fantasifulla namn .., och till Lindalottas glädje kan jag meddela att dom flesta tycks vara från Skånemejerier.
Just innan jag tackar för mig och går hem, kommer Maria - hon som går som en cowboy -, fast idag är det som dåligt med den varan, det är mer som en skadskjuten cowboy .., ty hon har varit på personalfest tillsammans med sin man, ja, igårkväll .., och jag behöver inte fråga om hon har haft trevligt, för det har hon.
Man tappar räkningen på antalet burar .., och så är där halvpallar med vetemjöl och socker och gud-vet-allt!
På bilden ser ni Ica-bilen.
Chauffören har ett dubbelsläp och han backar så e x a k t, så lastbryggan kommer precis på pricken där den ska!
Chauffören heter Niclas och det märks att han inte är någon nybörjare.
Här kommer han med pall vetemjöl som ska in på lagret.
Vilken yrkeskunskap där finns!
Ja, det finns inte ord för hur mycket jag beundrar den yrkesgruppen!
Och nu är klockan kvart över två och det ska bli tacomiddag, innan pensionatsvärden äntrar tåget och ger sig av norröver!
Himlen är ännu blå.
Man tror knappt sina ögon!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag har också jobbat i en mataffär och det är något speciellt! Fina minnen för min del!
Måste bli tomt när PV åker hemöver.
Skönt ha Pelle kar som sällskap... om han nu tinat upp efter manikyren....?
Ha det gôtt!
Skicka en kommentar