... så jag ringer till Christoffer som inte har arbetat så länge hos oss och frågar om han har lust att ta mina sista fyra timmar för dagen, från ett till fem?
"Du behöver inte känna någon press, bara om du har tid och lust ..?" säger jag.
Efter en liten stund ringer han upp och säger att det är okej och jag meddelar arbetskamraterna att idag förvandlas jag till en ung man eller tvärtom och det där måndagsmötet blir jag inte med på och tack och hej och åååå, så härligt att få gå hem lite tidigare!
För övrigt är allt upp och ner just idag.
Tidigt på morgonen ringer pensionatsvärden och alldeles övertygad är jag att han försöker lura mig, när han säger att det är måndag.
Måndag?
För mig är det söndag och jag har minst en timme till att vila på.
Det blir en stressig början på dagen.
Och nu är jag hemma hos mig och på bordet står en bukett syréner och kanske tar jag tåget till Helsingborg, bara för att tanken slog mig och kanske blir jag hemma och städar och kanske tittar jag in på Ejdern eller cyklar ner till Marinan och kollar om där finns plats tills på fredagkväll eller så får det bli nånting annat.
Det är en slags inuti-oro som jag måste stilla.
Bilden visar älsklingstavlan.
Det är Isaac Grünewald som har målat den och det är förstås ett tryck.
Inköpt på loppis för 20 kronor.
2 kommentarer:
Du kastar loss från arbete och lägenhet, klart det gungar...
Det kommer säkert att bli bra, fast det tar ju alltid tid att rota om sig..
Och hur skulle livet bli om man aldrig vågade!?
Stor kram från mig
Håller med qi. Det är klart att tillvaron gungar (inte bara av mina franska matbilder) när det är så stora förändringar på gång.
Och nu närmar det sig också, det blir liksom lite läskigare då. När det hela blir verklighet och inte bara tankar.
Men det kommer att gå jättebra, du har ju redan ett nytt liv därborta i landet Halland!
Skicka en kommentar