måndag 21 februari 2011

Efteråt ....


Den glade unge mannen från Ulricehamn.
Eller i alla fall hans högerfot.

Klockan 13.00 har jag tid på ortopedmottagningen och halv ett är vi där.

Pv gör mig sällskap och så slår vi oss ner i väntrummet bland andra gipsade människor och får veta att gips-personalen och läkarna har lunch, men det är okej, det är ju vi som är tidiga.

I ena hörnet står en tv påslagen.

Plötsligt kommer en ung man inhoppande på kryckor och han ler så varmt och jag förstår ingenting .., tänker att han kanske tror att vi känner varandra men nu har misstagit sig .., men han bara fortsätter att smajla och till slut frågar jag ..., "alltså .., borde jag känna dig ...?" och då ler han ännu mera och säger att ..."ja, men vi satt ju på akuten samma lördagmorgon" och förstår jag ju!

Så trevlig är han!

Vi får veta att han egentligen kommer från Ulricehamn men nu bor i Halmstad ..., att han studerar till byggnadsingenjör och var ute på praktik när olyckan hände, typiskt, när han ville visa hur duktig han var .., då blev det i stället sjukskrivning och en bruten fotled.

Och vi pratar om skidåkare som kommer från Ulricehamn (Oskar Swärd, Hanna Falk och många andra ...) och om hur knepigt det måste vara att hoppa omkring på kryckor (han bor på andra våningen, men säger att det är breda trappor, det är ingen fara alls ...) och att köra bil går inte (han har en Mazda som borde besiktigas i dagarna, men det går ju inte .., fast bra om det blir lite varmare ute, ty stötdämparna är dåliga och det märks mera om det är iskallt ute ...,, säger han), utan numera är det buss som gäller, men det går också bra.

Hela han är som ett enda leende och lite eller mycket påminner han om skidåkaren Marcus Hellner, tänker jag .., ja, ni vet, det där breda smajlet.

När det är min tur att ta bort gipsen, får pv göra mig sällskap.



Det är inte långt ifrån att han bleknar och faller avsvimmad till golvet.

Jo, jo .., han som skulle filma själva sågandet, det fick jag allt göra själv.

"Å, det är ingen fara, du förstår .., själva klingan bara v i b r e r a r .., det är inte som en såg!" förklarar sköterskan och tittar lite oroligt åt pensionatsvärdshållet.

Han har ställt sig vid en bit ifrån och tittar ut genom fönstret - där persiennerna dessutom är neddragna -.

Och så - vips - är gipsen borta!

Efter en liten stund kommer dr Kent (samme läkare som tog emot på akuten) och säger att det ska nog bli bra det här och att jag har så ont när jag rör (eller böjer tummen, då är det allra värst!) beror på vätska som har samlats runt båtbenet och då blir det stramt och svullet, men jag behöver inte vara orolig, det går inte sönder .., och jag känner ju själv när smärtan tar emot.

Alldeles ovant känns det att vara gipsbefriad.

Att klicka-av-sig bilbältet går inte (inte om man använder tummen och trycker på) och i bilen sitter jag och böjer och sträcker efter bästa förmåga.

Testar liksom.

Sist av allt blir det ett besök i affären.

Alla är så tillmötesgående - vi står ute på kontoret och pratar och tittar på schemat och Carina förklarar det här med mejeriordern på torsdag och säger att nä, det blev inte så dumt med den där Yoggi Yallan som jag beställde, det gick åt (pust!) -, och Mattias och Britt-Marie ansluter och så blir det mera surr och jag ber att få en dags frist .., bara så att jag får böja och sträääcka lite och känna vad handen tål och det beviljas.

Och jag får med mig lönebeskedet och blir överlycklig över en nästan-riktig-lön - sjukskrivning till trots -, ååå, så roligt det är med pengar på det tämligen tomma kontot!

Ja, så blev det.

På onsdag bär det av.

Då ska jag arbeta.

Det känns bra.

19 kommentarer:

Turtlan sa...

Är det läge att säga GRATTIS?

"Bli av med gipset grattis :-)) "

Jo det är nog läge så jag säger grattis till ett gipsfritt liv.

Ta det nu lite lagom varligt i början så blir det nog bra.

Å hoppas PV mår lite bättre nu....

Jenny sa...

Så skönt att vara gipsbefriad och att få lov att börja jobba igen! Grattis!

Margareta Lundgren sa...

Hoppas det går bra att börja jobba. Du har ju längtat så. Kram! Margareta

Cecilia N sa...

Jag tror jag skulle gjort pv sällskap vid fönstret med utsikt.

Jag har ju både hört Euskefeurat sjunga om en cirkelsåg i sqwelan och sett Carl-Einar Häckner hantera en motorsåg på tv.

Grattis till gipsavtagningen och till att du anses kunna gå och jobba på onsdag.

WV säger tarow, det blir "tar å" (gipset) på sydlig dialekt, va?

Elisabet. sa...

Turtlan, sportigajenny, Margareta Lundgren och Cecilia N: ja, det känns bra! Underbart att nu kunna duscha med båda händerna tillgängliga och tvätta håret .., å, så mycket enklare!

Jag tror att det har varit bra ändå det här. Just nu känner jag bara tillförsikt med jobbet; allt har lagt sig till ro och det jag oroade mig för innan, det har jag rett ut i tanken om kvällarna ,-)

Å, det låter äckligt hurtigt, men det är så det känns.

Rexxie sa...

Härligt!

Jag blev lite orolig precis när du råkat ut för olyckan och en del andra skrämdes med att det kunde ta upp till ett halvår...

Elisabet. sa...

Rexxie: ja, det känns bra!

Att jag nu har ont när jag rör handen, det gör inget, menade läkaren .., det är svullnaden inne i handen som orsakar det.

mossfolk sa...

Vilket äventyr... alldeles särskilt för pv låter det som. Och nu är det bara att hoppas att det där onda försvinner kvickt också så att det går bra att börja jobba!

Evas blogg sa...

Grattis till borttagning av gipset!

Elisabet. sa...

mossfolk: första gången gipset togs, klarade jag själv inte av att titta på. Det var omöjligt för hjärnan att ta in att detta inte var en såg ,-)

Eva: tack du! Jag hoppas verkligen att det ska funka. Den är fruktansvärt öm .., det blir nog till att ta det lugnt ändå.

Christina sa...

Jag förstår att den måste vara exakt inställd, men läbbans såg det ut på filmen.
Håkan undrade vad det var frågan om när han hörde ljudet, så nu är vi två personer här i Striberg som med skräckblandad förtjusning har sett videoklippet ;-)

Elisabet. sa...

Christina: den vibrerrrrrar alltså sönder gipset, skär inte, men första gången man ser den i aktion, så tänker man att ... hjääälp!

Christina sa...

Och jag som trodde att det var en liten cirkelsåg ;-/

Elisabet. sa...

C: ja, vem trodde inte det!

Pv sa genast ..."men vet ni hur långt ner den sågar ...!"

anna of sweden sa...

Grattis till det gipsbefriade tillståndet!

Kan inte låta bli att le lite åt det där med att titta ut genom fönstret med neddragna persienner. Stackars pv. ;)

Ulrika sa...

Ja sågen såg verkligen otäck ut, tror inte att jag hade kunnat titta heller.
Nu ser jag fram emot fler historier från affären när du börjar jobba igen. :)

cruella sa...

Oj, är det så det går till när gips ska tas av... Jag skickade helt bryskt iväg min 14-åring i början av året (snowboardvurpa) alldeles själv tvärsöver stan med nån hundring i nypan och vägbeskrivning. Gick bra det med:-)

Kul att komma tillbaka till jobbet igen!

Anonym sa...

Jag hade nog också tittat ut genom det förrullade fönstret. GRATTIS
till att du kan börja arbeta igen och GRATTIS till dina arbetskamrater och kunder.
Kram/Solbritt

Elisabet. sa...

anna of sweden och Ulrika: ja, jag förstår honom delvis .., han, liksom Christina och jag själv till en början, trodde att det var typ en cirkelsåg ,-)

cruella: ja, är inte du en norrbottensmadame, då vet inte jag ...! Här var det inget pjåsk, inte.

Solbritt: men ååå, tack!