onsdag 14 december 2011

Så här blev det ...


Den alltid så snälle pv hjälper Ulrika att ta s p r å n g e t mot land.
"Kom du, jag tar emot dig ...!" säger han.

Klockan fyra nu på morgonen gick väckarklockan igång.

Det var då pv skulle ta mopeden och köra med det laddade bilbatteriet till Stora Skipås .., för att därefter montera batteriet och - hopefully - återvända hem med en alert Saab.

Men klockan fyra v r ä k t e regnet ner och det ÅSKADE och blixtrade som mitt i sommaren och vi låg där i nya sängen Hemnes och tänkte att detta är inte sant .., blixt och dunder veckan innan jul!!

Vid halv fem hade det lugnat ner sig och pv gick ner och kom upp lika snabbt .., nu var det inte nog med att bilen skulle fixas, nu var där en vattenläcka från övervåningen och det droppade i pannrummet och just då ville jag bara dra täcket över huvudet!

Och så åkte han iväg på moppen - då hade regnet upphört och även åskan - och lite senare kom han hem igen med en fullt fungerande bil!

Halleluja!

Vattenläckan får han ägna sig åt efter jobbet ikväll (dripp-dropp .., inga mängder och jag får stänga av vattnet när jag åker till affären).

Det är då jag tänker att han är som en hjälte.

I alla fall en liten hjälte.

Nu var det jag som orsakat det här med bileländet (lyssnat på nya skivan och kanske haft lyset på medan jag väntade på bussen) och ändå, inte ett knyst av förebråelse, utan han kör fram och åter till Skipås och testar med två olika batterier .., han gör ett försök med startkablarna .., tar hem och laddar det ordinarie batteriet, stiger upp en timme tidigare än vanligt .,. (fyra i stället för fem ...), upptäcker vattendroppet .., ger sig iväg i mörkret och monterar batteriet och hem igen och hämtar mig och så ordnar det hela sig - med bilen -.

Efter kaffet (vi lyssnar till reprisen av Ring P1 med Täppas som programledare och då kan allt hända ...) ger jag honom en kram och säger hur snäll han har varit (och är) och då först .., men först då .., säger han att nästa gång detta händer (att jag tömmer bilbatteriet) dååååå .., då blir det pisk på rumpan!

Men han säger det smajlande.

14 kommentarer:

Mian sa...

Oj då, pisk i rumpan - så pass alltså :-)
En energifylld och gladlynt man är han, pv - det gillar jag.
Krama honom en extra gång, lite från mig också om det är ok.

mossfolk sa...

Gå upp klockan fyra för att fixa ett bilbatteri! Han är ju inte riktigt klok!
Fast åh, egentligen tycker jag att det är alldeles fantastiskt!

Elisabet. sa...

Mian: han kommer att bli sååå glad över kramen ,-)

mossfolk: men han var ju tvungen (nästan), då han själv skulle iväg klockan sex och innan dess måste bilen vara fixad! Ja, det var så HIMLA snällt. Själv tar han bussen till jobbet.

Titti sa...

En olycka kommer sällan ensam - så sant, men nu kan det ju bara bli BÄTTRE.
Kram Titti

Fourmum sa...

Vilken hjälte!

SoF sa...

Var är det nu som jag har näsduken då... ;)

Elisabet. sa...

Titti, Fourmum och SoF: ja, nu håller jag tummarna för att vattenläckan inte blir något jätteproblem!
Ps. Hade jag haft din adress SoF .., så hade jag nog skickat ett litet paket näsdukar ,-) Kram på dig! Ds.

Anonym sa...

En STOR hjälte skulle jag vilja säga! ellem

Turtlan sa...

Oj oj...vilket äventyr. Men jag tror inte att spela en CD och ha lyset på den stunden drar ur ett batteri helt. Bara om batteriet redan är dåligt men annars inte. Så skulle nog min bilkloka bror svara.

Han är tålmodig bäste PV men lite lön för mödan fick han idag... en kram är väl riktigt amoröst av Dig... blink, blink.

Rexxie sa...

Jag håller med Turtlan, batteriet kan inte ha varit i särskilt bra skick!

Då får väl PV hoppas på att du inte vill ha pisk på rumpan och laddar ur batterierna på löpande band bara för att han har lovat....

:-)

Anonym sa...

Ja du Rexxie, om det händer igen börjar man ju bli lite misstänksam.
PV

Elisabet. sa...

ellem, Turtlan, Rexxie: nej, ett urdåligt batteri är det ju! Sååå länge satt jag inte där och nog borde det väl hålla lite längre än så ...?

Cecilia N sa...

Det är tur du har pv och inte en sån som mej för jag hade aldrig i livet gått upp vid den tiden. Så dags är det inte någon tid.

Elisabet. sa...

Cecilia N: nej, jag hade nog försökt fixa det på nåt annat vis .., men egentligen hade vi inget val ,-)