Hemma från jobbet.
Förkyld .. men kanske mest av luggsliten.
Ligger på sängen i Gunnars rum och sover tre timmar rakt av.
Harry vid mina fötter.
Nära, nära.
Igår var han tokig och hopplös och när vi gick i säng gnydde han, så där som han aldrig tidigare gjort.
Kände säkert av all spänning och alla känslor.
Nu ligger vi tillsammans på överkastet Indra och medan vi sover faller mörkret.
Vaknar långt senare.
Dricker varm choklad (trygghet) och gör limpmackor med grevéost .., tittar på Maestro och rörs till tårar av fotbollsmmålvakten Rami Shabans dirigentinsats.
Regn och slask utanför fönstret.
Telefonsurr med äldsta dottern.
Allt känns bra.
4 kommentarer:
Här kommer kram till dig. Tomt när en familjemedlem saknas.
Du skriver helt bedårande om pElle och jag som inte tror på himmelriket får kanske tänka om.
Tänk att jag har fått ett rum i ett gult hus på en kulle i landet Halland uppkallat efter mig.. :- Helt underbart härlig tanke.
Ett lite härligt rum där tankar och själ finner ro - jag vet att det är så.
Längtar redan till sommarens hallandsvisit. Den här gången kommer jag rälsburen per tåg.
Kram o krya på dig.
Ja justja, vi ses nog ganska säkert vid vasaloppsmålet innan dess ,-)
bettankax: Ja, det är blev förfärligt tomt. Ingen pElle som ligger vid min sida om nätterna .., ingen som sen hoppar upp och ligger ovanpå soffan Ektorp - i gropen längst uppe - ingen som hoppar upp och vill vila mot mitt bröst när jag tittar på bra program på tv.
(Ja, enbart bra ,-)
gunnar i vaplan: ,-)
Alltid välkommen är herrn!
Kära Elisabet! Jag har varit i Stockholm några dagar och nu har jag "läst ikapp". Så förfärligt sorgligt att läsa om pElle! Det blir ett stort tomrum även om man vet att det inte fanns nåt annat att göra. Stor kram från mig! ellem
Skicka en kommentar