Elisabet

Till er alla ...

Det här har varit dom bästa dagarna i nästan hela mitt liv .., som att ha plaskat omkring i det här havet av värme och kärlek.

Jag vet, det låter fånigt, på gränsen till patetiskt, men då får det vara det.

Har idag bjudit arbetskamraterna på smörgåstårta och suttit med dem i fikarummet och Lena, som snart går i pension, var här på förmiddan och hälsade på och gratulerade .., ikväll middag tillsammans med Hilda och pv:s kusin Elisabeth med sin lille halvårsgamle Olle med knallbruna ögon och go som gull!

Om jag säger att jag är totalt mentalt slut på, så är det ingen överdrift.

Inte hann jag ordna med dragning heller, det får bli i morgon.

Sen vill jag tacka alla som hört av sig .., å, så snälla ni är!

Ååå, ni som inte har fyllt sextio än, ni kan se fram emot den dagen!

Och er som jag missade när det var er tur, håll er i skinnet till sextiofem!

Då ska jag vara på alerten!

Kram till er, hela bunten!

Ps. Allt har varit till glädje, men vet ni vad som gjorde att tårarna började rinna?
Jo, det var en inspelat meddelande på min mobil, med sång från dom som arbetar på gruppboendet Ejdern i Ystad, där mamma tillbringade sina sista sju år! Och dom sjöng på häääärrrrlig skånska, inte ja, må hon leva, utan den här "med blommor och blader ....", mer som dom sjunger i Danmark!  Jag ska se om jag kan föra över det till youtube. Lycka! Ds.