Elisabet

I morgon halv tio ...

Pv gör mig sällskap till mammografin.
Nej, jag tror inte att jag har cancer.
Jag tror att dom kommer att säga ..."Elisabet, det här var nånting annat, du kan åka hem och känna dig glad och trygg" och jag ska säga till pv att .."men vad var det jag sa?"¨
Kanske svänger vi förbi friherrinnan och berättar den glada nyheten.
Eller köper nåt gott till middag.
Nåt  e x t r a  gott.

Men den där brännande känslan i vänster bröst ...?
Vad handlar den om?
Eller kommer det från hjärtat?
Är det inbillning?

Tänk om hen säger nånting helt annat.
Eller kanske får jag vänta ytterligare på provsvar.

Sånt funderar jag över.
Och så tänker jag .., hur många hundratusen kvinnor - eller kanske miljoner -
går och grunnar på precis det här?
Just nu.

Man är inte ensam.