Bilden: Tisteltecknerskan,.Olja. Öland 1970.
Flera gånger i veckan tänker jag att .. nä, nu ska jag hämta några tomma banankartonger från affären och så ska här tömmas på böcker som vi har läst och aldrig kommer att läsa igen! Av någon underlig anledning blir det aldrig mer än en tanke.
Och vad värre är: sen beställer jag nya böcker!
Eller: inte nya, men begagnade.
Och det gör jag här.
Innan vi åkte till England beställde jag två böcker, varav den ena hade titeln Sven Ljungberg, målare.
Denne Sven Ljungberg har jag skrivit om tidigare; född i Ljungby var han och hemma hos pv:s mamma (ja, pappan också medan han levde) hängde flera tavlor av denne smålänning.
I Ljungby finns även Ljungbergmuséet som jag besökt och det var helt underbart!
Vackert beläget vid Lagan och väl värt ett besök om man har vägarna förbi.
Och så här är det, jag verkligen älskar hans alster!!
I alla tider har jag tyckt om bilder där man kan sitta och filura lite och undra vad som händer. Jag minns att en då liten Anna ovanför sin säng hade en sån tygtavla eller var det möjligen en affisch ., och där kunde man se som ett helt liv i en by!
I boken "Barnen i Vernette" av Bodil Hagbrink är det precis samma sak.
Så och med denne Sven Ljungbergs alster .., som här .., med titeln "Slottet är finast".
Eller som här. "Mor är död", från 1964.
Och här kan man läsa om just den tavlan.
Vilka är på bilden?
Hur har Ljungberg tänkt sig att ljuset ska falla?
Sånt!
Det är hur intressant som helst!
Och det är så bra skrivet.
Och den här!
Alla som har vuxit upp med snövintrar känner igen sig.
Det blir en särskild doft.
Och så har författarinnan - Anne Lidén - skrivit så här: "Här i kröken, där Lagaån svänger mot norr, stupar stranden brant ner mot ån. I sluttningen leker barnen från granngården. De pulsar i den djupa snön och klänger i grenarna. Två flickor är klädda i röda overaller, de är tvillingar."
Bild: Salutorget. Trägravyr. Ljungby 1944.
Men jag tycker också om dom här tavlorna!
Och titta här!!
En helt annorlunda stil som jag - som verkligen inte är konstkunnig - tycker påminner om sättet som Gaugin målar! Eller kanske är det färgerna.
Eller den här, helt UNDERBARA målningen!!
Jag ska kontakta Ljungbergmuséet och höra om den finns som affisch, så kan man ju rama in den.
Visst är den härlig!
Ja, sen finns ju alla Ljungbergs verk som man hitta i olika kyrkor eller i andra offentliga lokaler (sjukhus, etc) men dom får jag göra ett eget inlägg om, annars blir det väl för mycket, eller det är det kanske redan.
Du som eventuellt läser här, vad tycker du om hans alster?
Och stort tack till författarinnan till den här ljuvliga boken!!!
//Sist av allt, innan jag lägger in dagens fönster, vill jag skicka en hälsning till en granne på andra sidan kustvägen - till Lennart - som idag hade mött pv och berättat att han var en trogen läsare av den här bloggen! Blev jag glad? Svar: ja!!
6 kommentarer:
Jag har också vuxit upp med Ljungberg och hans konst eftersom min mammas morbror var lasarettsöverläkare på Ljungby Lasarett under många år på 40-60-talet. Tyvärr brann Läkarvillan på sjukhusområdet där de bodde ner och de förlorade allt, inklusive konsten. Men senare i livet hade vi goda grannar i vårt radhusområde i Åkersberga när barnen var små. De var båda från Ljungby (så jag vet hur namnet ska betonas:-) och hade hela sitt vardagsrum fullt med Ljungberg-litografier. Det var sjuttiotal och lite politiskt då så jag var inte hundraprocentigt förtjust men imponerad över konstnären och hans produktivitet. Hans målarkärra som han satt i i ur och skur också. Tror du visat det förut här på din blogg. Och jag tycker du har rätt att äppelmålningen definitivt är i Gauguin-stil!
Det här är konst som går direkt till mitt hjärta. Kände inte till konstnären förrän du började skriva om honom och visa hans verk. Jag tror nog att tavlan där det står en liten gubbe bland en massa blommor är min favorit.
Kram / Anne i Mantorp
Jag har en affisch av en av hans tavlor. Den föreställer en massa skator som omringar en katt. Katten går med sänkt svans och jag kan riktigt höra skatornas hysteriska skrattande. Kanske har någon av dem varit modig och dumdristig nog att nypa lite i kattens svans?! Gillar hursomhelst bilden, den hänger ovanför TVn och blicken hamnar ofta där istället för på TVn.
Helt underbara målningar!
Monet: gladast blev jag över att jag inte hade helt fel angående Gaugin. Tack, det gjorde min kväll!
Anne i Mantorp: så roligt att du tycker om hans alster!
Lena i Östersund: den har jag med som affisch, men inte uppe på väggen just nu. Jag älskar den!! En sån mallig och stolt katt.
Eva på Frösön: visst är dom!!
Hej
Har Just fått den bok du nämner av min svärfar. Jag tycker att flera av hans målningar känns Gaugin-inspirerade. T ex "Och allt blommade på samma gång" sid 103
Skicka en kommentar