Elisabet

     En bra dag - ännu en . ....

Ja, nu är ju inte dagen tillända ännu, men så långt har den varit helt ljuvlig. 

En sån där dag när man vaknar och har sovit oroligt och tänker att nånting är fel, men vad .., men när frukosten är avklarad och man gått Kvarntorpsrundan och sett en strandskata nere vid klipporna och herr och fru Ejder lite längre bort och man pratat med två uniformerade män på spaning - dock inte efter den tid som flytt - nej, mer som för att hålla koll, ja, då känns det bra. 

Kommer hem efter promenaden och bjuder mig på lunch. 

Det fick bli gårdagens potatis-, och purjolökssoppa, den som blev så kapitalt misslyckad som en soppa öht kan bli, mer som diskvatten. Vi åt den ändå, pv och jag (igår, alltså) .., och jag sa att jag tror att jag slänger resten, men så hittade jag fler potatisar, skar dem i större bitar och så fick dessa koka med i buljongen och en broccoli i rejäla bitar fick göra potatisarna sällskap, plus lite mera cayennepeppar och ser man på, idag var den JÄTTEGOD! (Så där som soppa ofta är dag nr 2). 

Synd att inte pv fick smaka och se att sambon ändå kan göra en soppa värd namnet. 

För övrigt?

Jo, idag kommer Anne-Marie hem från sin dryga månad på Halmstad sjukhus och friherrinnan har åkt för att hämta hem henne. Dom bor ju - om någon skulle ha glömt det - vägg i vägg med varandra -.  

Men det är också Hildas födelsedag. 

Hilda är den allra bästa bonusdotter man kan tänka sig och det har hon varit från första stund. Jag minns att jag kände mig så nervös .., alldeles enkelt kan det ju inte vara att ens förälder plötsligt har en ny man/kvinna i huset. 

Jättegrattis på din dag, Hilda!

Ps. Och så rekommenderar jag verkligen ett underbart inlägg hos Världens sedd inifrån, men också hos Sven i Luleå! Ds.