Elisabet

En kväll i januari ....

VM-handboll på tv och här sitter vi och tittar (pv något mer fokuserad) och Harry har gått och lagt sig. 

Ringde Inger i Skellefteå. Vi talas vid ungefär tre gånger årligen och det är - jag har skrivit om det tidigare - som att bara fortsätta ett samtal. Allt flyter på. 

Jag minns när hennes pappa dog; en storvuxen man som jag aldrig träffat och som levde ensam. Döden kom när han låg i sin säng och sov och det var hon som upptäckte det, men hon blev kvar .., lät honom ligga kvar i sin säng och bäddade själv ner sig på soffan , ja, stannade hos honom över natten, helt enkelt. Det hade jag aldrig vågat och det är ju så dumt, så det är inte sant - att man inte vågar, alltså -. När jag frågade henne om just den biten, blev hon så förvånad. 

"Men det är ju bara pappa .. ", och det kändes väl ledsamt att lämna honom ensam just då.

Nu är det många, många år sedan detta hände och om döden pratar vi inte. Men om en höftoperation som låter vänta på sig - men troligen blir av i vinter - och om deras hund och halkan i Skellefteå. 

Precis nu plingar det till i min mobil; en notis från Sveriges Radio. Där stod att läsa något om att jordartsmetallerna som hittats i Kiruna, ja, att det kan bli för Sverige vad oljan kommit att betyda för Norge. Är det möjligt?  

Annat som man häpnar över är detta. 

Helt otroligt! 

Tittade på Ambulansen igår och där var en ung man vars knäled hoppat ur sitt läge och det var fjärde gången på kort tid. Ååå, hjälp som han vrålade när en sjuksköterska försökte trycka in knäskålen i rätt läge! Halleluja för lustgas.., det var det enda som hjälpte!

Detta var dagens rapport och även dagens fönster - ett fönster från växthuset - och bilden togs för några år sedan i början av januari. Förlåt fönstret att du kom på plats så sent!