Jag tänkte ju så här ...

.. att nu skulle det bli ordning och reda och samma färger på ytterkrukorna.

Inte så där hipp-som-happ som tidigare.

Men sen .., tänkte jag på striderna i Gaza och eländet i Kongo och då bestämde jag mig för att det inte var så himla viktigt det där med färgerna eller om det nu var samma sort på krukorna.

Och rullgardinen kommer att bli till stor glädje när vårsolen bländar här vid skrivbordet.

Och snart blommar julrosen.

Tänk ....

... att man kan bli så lycklig av en liten kamin som sprider värme.

Den står i hörnet av tv-rummet (som också är ett litet vardagsrum) och efter någon timme har innetemperaturen stigit med nästan två grader, även i köket!

Det här att se en eld som brinner eller glöd som pyr .., det sprider en slags fånig trygghet inombords.

Just så.

Dagens fönster ...

Den där skånska madamen som bor vid Atlantkusten, hon flyger och far.

Ena dagen är hon i Nottingham, den andra i ....?

Så här skriver hon:

"Det finns en bloggmadam i din läsekrets som hör hemma i just den här staden!"

Ja! Då anar man!

Kan det vara här, tro?

Resumé ....

Jobb från tolv till åtta och hela tiden är det full fart.
Eller i alla fall så finns hela tiden nånting att göra.

Första timmarna är det kö i båda kassorna och nästan alla ska spela på V75 där det idag var jackpot på femtio miljoner .., "tänk femti miljoner!" säger somliga och hoppas på ny framtid.
En man i 45-årsåldern säger att han skulle sluta arbeta i morgon, ja, om han blev den lycklige.

Vid halv fyra kommer Lina och jag visar henne hur man fixar brödvagnen som står i frysen, så den är klar att köra in i morgonbitti och så kan den som har morgonpasset börja grädda på en gång .., och massor av kunder frågar efter musfällor - "vi hör hur dom springer bakom väggen!" säger en kvinna och köper två förpackningar, totalt fyra fällor.

Tomteluvor, adventsljusstakar och ljus har plockats fram och jag kollar hur det är med postens kartonger; nu ska många skicka paket till barn som bor i Indien eller Australien och där är kunden som har hela släkten kvar i Grekland och som ofta får paket därifrån och nån ska skicka till USA eller till sina mamma i London.

Nästa vecka kommer första leveransen med julfrimärken.
Elva förpackningar om femtio ark i varje, gånger tio.

Ute på lagret sitter ett anslag från chefens fru Bodil.
"HJÄLP!" står det som överskrift.
Många vill vara lediga just över jul och ännu fattas några arbetspass .., finns där någon frivillig, tro?
Själv har jag antecknat mig för så gott som hela julen och mer därtill .., ja, jag tänker på sommarsemester med Emil och att jag vill hinna spara så mycket som möjligt. Just nu är det illa ställt på den fronten.

Vid kvart över åtta har vi stängt och jag tar moppen och åker hemåt.
Hela tiden sjunger jag "It´s beginning to look like Christmas" ..., och det är iskallt om kinderna men härligt ändå och jag tänker att snart måste jag ställa in moppen för en tid, kanske till i mars?

Så tråkigt det kommer att bli!

DBIV för Cecilia N i Härnösand ...

Om allt går som jag vill har jag en examen vid årsskiftet!

Cecilia/
(Och imorgon bitti går bussen till Huvudstaden och feruktansvärt tidiga söndagsmorgonen fortsätter resan ...
Det lär bli nästa veckas bästa anar jag.)

Lördagmorgon ...

Äggröra med bacon .., pv:s valnötsbröd ..., DN på köksbordet ...,färskpressad juice på grape/apelsin/citron .., blodtryckstabletten ..., Ring-så-spelar-vi med en loj Stefan Holm (men jag gillar hans icke-inställsamma stil ..) .., harry och husse som redan varit nere vid lilla hamnen och tagit upp bommarna på den brygga där hans båt ligger .., (idag är bom-upptagningsdag nämligen, men då är pv i Bjärlöv i Skåne) ..., sigge som ligger på köksstolen och väntar på en bit ost .., vid fröautomaten syns nötväcka, gröngöling och blåmes (och mellan varven en skata som skrämmer bort alla småfåglarna, dvs, tills jag öppnar fönstret och säger att nu får du väl ge dig, då flaxskuttar skatan iväg och alla småttingarna kommer i   f l o c k!).., och himlen är grå och jag ska köra moppe till jobbet och får träffa arbetskamraten Lena en kort stund, vid avlösningen.

Jackpot på V75 innebär mycket jobb i kassan!

Och på andra sidan klotet följer min syster sin man till Flinders Sjukhus för ännu en omgång cellgift.

Ja, så kan en lördagförmiddag se ut i mitten av november.

Och din ...?

cruella sa...

Idag (läs igår) har jag legat i hela dagen! Upp nio (hade nattpass och väntade in flickor till ett, sen kunde jag inte sova), sedan röj bland papper och skrutt i sovrummet och renbäddning. Brödbak och soppkok till lunch, pratstund med sent vaknad tonåring. Tvätt, fortsatt städning. Hittade den bortsprungna källarnyckeln, ställde ned en extrasäng. Bytte om till träningskläder och löpte iväg till jobbet där jag glömt noterna till söndagens gudstjänst. Kutade hem via affären och sedan lagade jag helstekt kotlettrad med apple sauce och rödlöksmarmelad och gräddsås. Och förberedde en fisksoppa till i morgon kväll. Maken har haft ledigt:) Jag har haft kvällsgrejer hela veckan, jobb och annat.

annannan sa... 

 

Så här i backspegeln kan du lägga till ett praktgräl om en småsak. Som tur är är vi båda snabbt uppflammande och svalnar också snabbt. Och det blev en trevlig och lång lunch över oerhört god och rustik lokal mat och en praktfull tupplur efteråt eftersom en rejäl lunch med vänner innebär vin till maten. Jag har inte packat upp väskan och inte bloggat och det mesta jag stickat på strumphälen får jag riva upp eftersom det var mycket olämpligt att göra det på bussen. 

 

Men lördagen är inte riktigt slut än. så kanske jag kan göra det ogjorda också, inte bara göra det gjorda ogjort!

Evas blogg sa... 

 

Vaknade halv nio av att Otis ville gå ut. Även han tog en sovmorgon idag. Matinköpen gjorde maken medan jag läste tidningen och drack kaffe. Därefter åkte jag på krukletning, just det. Att det ska vara så svårt att hitta vanliga terakottakrukor! Förmiddagskaffe hos mamma, som var riktigt pigg idag, vilket gläder mig. Nu har jag en lat, ensam dag. Maken och Otis är hos Otis mamma och syster för att träna lite. Jag känner mig "hurvens" och ville inte följa med.

Cecilia N sa...

Tidig uppstigning.
Frukost. Med tidning! (Är prenumerationen återupptagen eller har den hamnat fel?)
Breda mackor till matsäck.

Sen ta skateboardväskan till resecentrum och sätta sig på bussen.

Ännu sitter jag nu på bussen. Men som tur är måste ju chaufförerna ha 45 min rast då och då så då kan man gå ut och "vifta på ryggen" en stund.

Ruta Ett sa...

Min morgon var lång och utdragen. Läst GP i sängen med stor kaffekopp fylld med Zoegas Intenzo i sänghyllan. Maken på jobb med "öppet hus" på gymnasiet.
Nu blir det en tur till biblioteket för att hämta beställningar och sedan en sväng till ateljén för lite experimenterande och kanske lite produktion inför den stundande julmarknaden.

Turtlan sa...
Vaknade och somnade om trött efter veckan. Lyssnade lite på Ring så spelar vi men jag sov mest.
Bakade bröd igår kväll men det blev inte lyckat. Dålig fjutt på jäsningen och för mycket mjöl! Jag har legat av mig på bakningsfronten sen sist!

Lite surf på datorn och radion surrar på.

Frukost och telefonprat med mamma som är så ledsen och saknar pappa.

Så har min morgon varit och dagen fortsätter nu med mamma & pappabesök en timma bort. 


Monet sa...

Frukost på sängen som vanligt. Franska morgonnyheter på sovrums-tv. Surf, mail och fb-koll på Ipaden.

Lite läsning i M Magasin som kom igår. Nu in i duschen inför besök av ett par från Nice som kommer för att hämta tavla de köpte av mig på Konstrundan. Sen lunch och skriva matinköpslista - inga andra planer alls! 
  
Kattis sa... 

 

Just efter nionyheterna:

Tidningarna är lästa, och frukosten undanplockad. Någon är på strålande humör där framför datorn. Någon annan är rosenrasande, vill absolut inte till simskolan, och en tredje bar just därför denne andre någon under armen sin till bilen. För mig väntar disk, tvätt och plock, återvinningen och en mjölkkyl i närmaste butik.

annannan sa... 

 

just uppstigen ety sent hemkommen fr England igar kvall dricker jag just nu morgonte o ater yoghurt m Ps goda pumpasylt. Sen ska jag ta dramaten till bondens marknad i stadsparken o innan jag fyller karran blir det en promenad. Sen blir det ev lunch pa stan med en kompis fr annan del av landet som varit har pa konferens. Eftermiddagslur blir det sakert o sa SKA jag banne mig inte lata vaskan sta ouppackad. Kanske skriver jag t o m reserakningarna. Men sen atar jag mig inte ett skvatt till! Fast det kan handa att jag bloggar om min fina vecka.

mossfolk sa... 

 

Morgonpromenad med Cosmoshunden

Tvättstuga

Sconesbak

Bloggläsning

Ring så spelar vi

Busig hund

Frukost med te och scones och levande ljus på bordet

 

Sedan blir det melodikrysset och en tur till skogen. Blå himmel syns mellan molnen!

Och den här helgen står det ingenting planerat i almanackan. Det hör inte till vanligheterna.

Lördagsfönstret ...

Gardiner med blommönster finns inte bara i det gula huset på kullen .., nej, även i ett gult hus nere vid vägen.

Finfrämmande ...

Den här färggranna krabaten (en steglits, tror jag?), en gröngöling och en nötväcka eller två .., syns just nu ute vid fröautomaten.

Plus alla dom andra.

(Läste just att steglitshanen hålls som burfågel i bland annat Grekland och på Malta.
Här kan ni lyssna till så fint det sjunger!)

I skrivbordslådan ...

Röjer i det som en gång har varit - och ännu kallas för - Hildas rum.

Sedan tidigare har hon sorterat ut vad som skulle sparas och nu röjer jag i lådorna för att få lite ordning.

Hittar den ena fina teckningen efter den tredje och kan omöjligen förmå mig att slänga alltsammans!

Två stora papperkassar med diverse teckningar från grundskolan, dagböcker från samma tid och välskrivningshäften .., nej, sånt måste hon ju bara spara!

Den här långnästa madamen hamnade inom glas och ram och sitter nu på väggen.

I dessa tider ...

... passar nog den här som bäst.

Och tänk, om vi förlorar Zlatan!

(Helt ärligt tycker jag att Ronny Eriksson är nästan outstanding. Det här, t.ex. fick mig på gott humör!

För att inte tala om detta!!)

På stranden vid halvniotiden ...

Tredje lediga dagen i rad.
Det är en gråmulen morgon .., men vinden är på gränsen till ljummen.
Dagg i gräset.

På stranden ligger en ilandfluten sko.

Enorma mängder med tång har drivit iland, det är som en stor, tjock bädd!

Harry noooosar och gräver.

Och alldeles överlycklig kan man bli - om man är en hund - och hittar en petflaska!

Dagens fönster ..

Lille sigge nilsson har just blivit utsläppt (han kan välja att gå ut genom kattluckan, men det är mycket roligare när matte öppnar fönstret, då känner man sig som en kung ...!) och sitter och gäääääspar och tittar sig omkring lite.

Näää, ingen liten rödhake till frukost .., inte ens en blåmes inom synhåll.

 Ännu mera gäääääsp!

 Och nu har han hoppat ner.

En slags stillsam lycka ...

Och det är ju rackarns att det ska vara så himla varmt ute.

En annan utställning ...

... som jag verkligen tänker besöka, den finns i Göteborg och det var Turtlan som berättade om den.

Ååå, så underbart!

Bilden tagen i Pakistan.

Alltså en dag när människor från hela världen tar en bild eller flera och så sammanställs ett antal av dessa .., det är ju ungefär som när vi berättar om här och nu klockan 12 - 14, fast i mastodontformat!

Rent omöjligt var det att få fatt i någon som kunde berätta hur länge utställningen pågår - jag kommer bara till en intendent på museet -, ja, ja, men det får jag kolla upp senare.

Men Gunnar visste.

Svenska hemligheter ...

Här är det också lite hemligt. Unga pojkar i Dikanäs. En av dem lär ha varit min morfar. En annan min "låtsasmorfar".

På Postmuseet i Stockholm finns en - i mitt tycke - helt underbart påhittig utställning som heter Svenska Hemligheter. Människor har uppmanats att skicka in vykort och berätta om just sina hemligheter och jag tycker att det är hur kul som helst!

När jag surfade runt på dejtingsidan, brevväxlade jag med en man från Lund.
Vi hade aldrig träffats och mannen var säkerligen sympatisk, men så berättade han om sin högsta önskan .,. jo, det var att vi skulle ligga i sängen tillsammans, jag skulle vila på hans arm och så skulle vi berätta ALLT för varandra; ja, alla hemligheter som vi burit med oss genom livet!

"Nä, det skulle jag aldrig göra och jag vet inte om jag skulle vilja veta alla andras hemligheter heller!" sa jag.

Då ville den där mannen inte längre vara med.
Ajöken, sa han.

Men se .., såna här hemligheter som människor berättar om anonymt .., jo, det tycker jag är häftigt.

Utställningen varar i precis ett år och öppnas nu den sjuttonde november.

Här kan du också ta dig en titt.

Ett vykort såg ut så här:

 

 

Ack, om man vore skapad annorlunda ...!

Aldrig någonsin att jag skulle rösta på SD, men tänk, att när Almqvist sitter i tv och försöker förklara sig, då tänker jag ...,"å, så hemskt .., arma människa så han har ställt till det för sig och stackars hans föräldrar!"

Ju mer uppläxad han blir av journalister, desto mer kommer den känslan över mig.

Den dyker däremot inte upp när hans partikamrat Kent Ekeroth kommer i bild.

(Och nej, ni behöver inte läxa upp mig .., jag tycker att det är helt förkastligt att uttrycka sig så som herrarna gjorde!)

Bilden togs när jag bodde i Ystad och tvärs över gatan satt den här skadade råkan och tog igen sig.
Jag visste inte vad jag skulle göra .., andra fåglar flög lite runt omkring den och hade väl tänkt få sig ett skrovmål. Då tipsade någon om "fågelhjälpen" och jag ringde till en vänlig herre som sa att han skulle komma ta hand om fågeln.
Det gjorde han också.
Jag kände mig så god, ja, nästan så att en liten gloria seglade där ovanför huvudet.
Om mannen tog med sig fågeln hem och spjälkade den skadade vingen?
Inte alls.
Han vred nacken av fågeln.
Och där stod jag och gapade.

Post på gång ...

Så är vinsterna i uppmuntringslotteriet förpackade och färdiga att skickas med den alltid så vänlige lantbrevbäraren (jag ska försöka få en bild av honom när han kommer!).

Jodå, han kom tuuuutande och parkerade utanför garaget, just som sotaren som kollat kaminröret och skorstenen gjorde sig klar att åka sin väg.

Harry visste inte till sig av glädje; två snälla människor som kom på gården .., åååå, så han skuttade och hoppade och i rena glädjeyran grävde han upp en potatis från landet och kastade den om och om igen upp i luften! 

Och det lilla paketet med det heta innehållet, fick åka iväg i den gula bilen.

Förstapriset - det var alltså en burk illhet chili - gick till mossfolk i Örebro, men hon är så omtänksam och generös, så hon skänker den vidare till den hett tråååånande Gunnar i Jämtland (men du Karin .. har du tur kanske det kommer en burk honung seglande till Närke ...,-) ja, det var då så vänligt så det var inte sant! 

Chilin, som ni säkerligen kan köpa av odlerskan, kom härifrån.

Tröstpriset, vitlöksskalsborttagaren (skänkt av Anitha i Bureå) går till Eva i Tyresö.

Portot för allt detta; det stod Anne i Mantorp för och tejpen, ja, det vet ni ju redan .., den är portugisisk.

Stoooort och varmt  t a c k   till er alla som är med och hjälper till i detta!! 

Dagens fönster ...

... finns på landet i Skåne.

En ödegård ..., där det bästa redan har varit.

Det är ungefär så där som man själv känner sig när man lämnat sängvärmen och vid sjutiden på morgonen möter sin egen spegelbild.

Just det.

Och här är vinnarna ....

Som ni ser har jag lagt till mossfolk och Eva på Frösön, ja, dom hade jag helt glömt bort.
Fyyyy, på mig!

Förstapriset är den lilla burken med illstark chili.
Jag har norpat några små, små bitar och lagt i köttfärssåsen .., det känns inte så starkt där, men jag råkade dutta med fingret mot läppen och dååå ..., kändes det.

Bra för den som behöver bli lite upphottad.



Pv hade just kommit hemcyklande från stan och hade brått .., han skulle fixa stegen på taket.
Därav utrustningen ..., men allt för bloggvännerna förstås ,-)

DBIV för Eva på Frösön ....

Hej!

Det bästa under veckan var nog:

1.  Att min novell äntligen publicerades i Året Runt. Tror det är två år sedan jag skickade in den och redaktören köpte den på en gång. Efter det har det blivit tvärnej när jag skickat in något. Den här novellen är inget vidare i mina ögon, men redaktören tyckte tydligen något annat.

2. Mina pysselstunder. Jag gör decoupage för brinnande livet. Så roligt. Något jag lärde mig för en månad sen och blev såld. Servetter som man dekorerar allehanda prylar med. Just nu är det ljus och krukor som får sig en "ansiktslyftning". Allt med julens förtecken på.

Kram Eva

// Att texten hamnar så här, ja, det beror på madamen på Frösön ,-)

DBIV för mossfolk ....

 

Kom på att det ju är dags för en DBIV också!

Den här veckan har varit riktigt bra, så det är inte helt lätt att välja. 

En underbar bibliotekstur med förskolebarn, en riktigt lyckad vända i spårskogen, tripp till Linde och tripp till Karlskogaland. Och snön förstås!!!

Fast det bästa är, kom jag på, såklart att maken blivit helt frisk från lunginflammationen. 
Det har jag ingen bild på, så det får bli snöängeln istället :)

mossfolk

Och så ett eftermiddagsfönster ...

Snabb "middag" på Burger King i Eskilstuna, på väg hem efter att ha hämtat nya rallybilen från företaget som satt in bur i den.

I fönstrets spegling, en älskad rallysnubbe. :-)

Så skrev Ulrika och bilden är inte purfärsk, men inte så värst gammal heller.

Två dagar, rättare sagt.

Tack snälla!

I lotteribyttan ....

... finns den här skaran.

Jag har väl inte glömt nån ...?

Jominsann, det hade jag: mossfolk!

Jag gör genast en lapp till dig också!

Och Eva på Frösön .., fort, en lapp till dig också ,-)

Så sakteliga ....

... flyttar jag på allvar in i det gula huset.

I två och ett halvt år har jag bott här, men inte förrän nu kom mina cd-skivor på plats.

Och på ena hyllplanet samsas fåret från Australien med den nästan enda bild jag har av min pappa och mig tillsammmans. Här står han och försöker locka ut mig i Skeppträskets kalla vatten.  Harry har lyckats med konststycket att bita sönder den fina lilla ramen, nu får jag försöka hitta en ny.

Och plötsligt trängs Bob Dylan och Jimi Hendrix med "Ljuva lovsånger" (just nu Elvis som sjunger som bäst ...) och "Dompan at the Savoy".

Ja, här finns även Julio Iglesias, Absolute Christmas, Peter Lemarc, Dinah Washington, Evert Taube,Totta Näslund och Josh Groban.

Lotteribyttan har råkat hamna på ett plan .., den ska - hopefully - komma till användning i kväll, om nu pv tycker sig hinna med lite dragning.

Och tavlorna på väggen ska hamna rätt också.

"Ja, jag slant med borren ..., det var därför avståndet blev fel", sa pv och log.

Här och nu ...

Frösön ..., ho-ho!

Kolla posten i morgon!
(Och evighetstejpen från Portugal, den hänger med!)

Klockan 10.20.
Förmiddagskaffe med god kaka, bakad av pv till kören igårkväll.
Fyra bitar blev över.
Nu är det bara tre kvar.
Och ni skulle bara veta hur underbar den nya koppen är!

Apropå det här med att hälsa ...

... eller att se varandra, så skickar Monica en länk från Svenska Dagbladet.

Men jag undrar jag .., om detta inte är ett storstadsfenomen?

anna of sweden som tillbringat flera år i USA, vittnade om samma sak på sin blogg; den här förvåningen när hon flyttade hem igen, detta över hur oartiga vi svenskar är .., hur vi liksom tränger oss fram i busskön osv och aldrig något "förlåt" eller "ursäkta mig".

Här, ute på landet, hälsar så gott som alla på varandra, det tycker jag.

Och likadant var det i Ystad.

Men den vänlige renhållningsarbetaren i London (bilden ), han hälsade glatt på alla.

 

Dagens fönster ...

... finns i ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland.

DBIV för Gunnar i Jämtland ...

Hej.

Chilin hägrar...!

Bland de bästa stunderna som händer mig så länge Alsensjön är fri från is är att kunna paddla en sväng med kajaken. I går (13 november) kan kanske ha varit den sista turen för säsongen.
Isen håller på att lägga och nylagd kärnis är väldigt seg att forsera med kajaken ;-)

/gunnar/'


(Som synes har Gunnar inget hum om att det här handlar om det bästa förra veckan, men det må vara hänt. Han kanske inte heller använder Topz .... Och Gunnar, ett tag skrev jag DBFV - förra veckan - men jag gav upp, det får bli så här, men avser det bästa från veckan som gick.)

Livet ...

Lyssnar till P1 nu på morgonen.

En familj i Portugal berättar om sin livssituation.

Inga arbeten längre.

Inga pengar som kommer in på kontot.

Inget skyddsnät.

Familjen är i 40-årsåldern och nu töms tidigare besparingar i rask takt.

Oro - oro.

Ångest.
 
Själv har jag en stund tidigare legat i sängen och glatt mig åt dom nya gardinerna av spets.

Ja, vem har sagt att tillvaron är rättvis ...?

Ont i hjärtat får man.

Och här kan ni lyssna till dem.

"Fattiga i Portugal. Reportage av Alicia Petrén".

(Och ja, jag vet att detta inte drabbar enbart människor i Portugal, men nu var det detta jag lyssnade till).

DBIV för Ann i Göteborg ....

Hej!

Det bästa förra veckan hände allt på samma dag!

 

*Nya naglar

*Förhandsvisning av "Call girl" på riktiga biografen Draken på Järntorget.

 

Naglarna köpte jag via Groupon, där man kan få erbjudanden med kraftiga rabatter om allt möjligt där man bor. För några månader sedan kunde man köpa nya naglar och ett påfyllningsbesök med 70% rabatt. Svårt att motstå och jag tycker om vackra naglar. Det gör nåt för självkänslan. I fredags var det dags och jag är så nöjd med resultatet. Jag ville inte ha för långa klor för jag måste kunna sy och sticka med dem.

 

Filmen Call Girl var bra och lite spännande, men alldeles för lång för mig; 160 minuter. 

 

Skådespelarinsatserna var lysande, främst Pernilla August som bordellmamman och Simon J Berger som polismannen Sandberg, men även de unga kvinnorna som spelar de utnyttjade flickorna var bra.

 

Bäst var också miljöskildringarna av 70-talet. Där hade de verkligen lyckats!!

Helt klart en sevärd film i höstmörkret!

 

Ann.

Det här med Topz - så blev det - ...

Min forskning angående detta med hur Topz används, visar sig vara intressant.
(I alla fall för mig).

Det börjar med att jag beklagar mig över att dagens bomullspinnar nästan är befriade från själva bomullen och då vittnar Cruella i en kommentar om hur chockad hon blev när hennes lillasyster (en klok dam, tycker jag) efter badet i simhallen tog fram några Topz (väl inlindade i plast, jag tror att lillsyrran är Jungfru, dom brukar vara ganska noga med sånt ...), så där så att även Cruella skulle kunna pillra sig i öronen.

Vad var nu detta för fasoner?!

"Använder verkligen människor Topz numera?" skriver Cruella.

Jodå, gissa om vi använder dem!

Anne i Mantorp, Ulrika, Agnetha (vars läkare har sagt att inget mindre än en armbåges storlek får närma sig örats insida ....), Cecilia N, bettankax (där talar vi om en expert, hon vet t.om att Coops öronpinnar är de i särklass bästa!, tack för den upplysningen bettan!), Eva (sjuksköterska), Kattis (där skulle frånvaron av Topz helt klart förändra tillvaron för familjen - utan Topz - inga bekanta!), samt undertecknad ..., är flitiga användare av Topz.

Bert i Luleå använder den "endast för rengöring av ytterörat", men så går det som det går också.

Ja, och så Cruella då, som aldrig någonsin använder sig av såna här påfund. Hon bara skvalpar i lite vatten och sen är det bra med den saken.

Ja, nu vet ni.

Jag hoppas den här småskaliga studien publiceras i någon tidskrift, eller kanske rent av i TV.

Vänligen, Elisabet Nilsson.

Kassörska, tillika forskare.

Om amerikaner ...

På eftermiddagen har jag den här mannen i kassan.

Han har varit osynlig ett tag, men nu är han tydligen ledig.

"Hej Elisabet!" säger han vänligt.

Alltid så vänlig är han!

"Men är du ledig och hemma nu mitt i veckan ?" säger jag förvånat.

Jo, så är det.

Under valet i USA var han på plats där, nu har han kompledigt och passar på att handla.

Jag frågar hur han trivdes där borta?

Och framför allt: vad tycker han om amerikanarna .., är dom så där plastigt vänliga som många säger?

"Inte alls! Jag tycker att dom är genuint trevliga .., det är ju inte ens vi svenskar!" säger han.

Kanske menar han mot andra turister?

Och jag tänker på förra avsnittet i Allt för Sverige, där dom medverkande försökte stoppa på-språng-människor-i-Stockholm och nästan ingen ville stanna, jo, en tysk turist tog sig tid.

Är det så illa?

Och så några eftermiddagsfönster ...

... från södra Frankrike.

Så här skriver avsändaren:

Häromdagen, innan skyfallen slog till som idag, var vi i Cannes. 
Vi åt lunch vid Croisetten, den berömda strandpromenaden där alla kändisar också syns under filmfestivalen och tog en minipromenad i solskenet där. Jag tog flera bilder till dig av de vackra fönstren som vetter ut mot havet. De som bor här i den gamla viktorianska husen med havsutsikt har nog betalat en ordentlig slant! 
Monet.

Avdelningen självklarheter ...

Lyssnar till en repris av programmet Fråga Doktorn.

Programledaren till den inbjudna gästen, vars man under en tioårsperiod blev allt sämre i en demenssjukdom: "Skulle du ha uppskattat om du haft en närmare kontakt med din demente mans läkare, ja, om du hade kunnat tala med läkaren om dina problem ...?"

Gissa två gånger vad svaret blev.

Eller:

Programledaren: "Önskar du att du hade fått hjälp på ett tidigare stadium i din mans demenssjukdom, så där så du hade haft bättre kunskaper om sjukdomen?"

Svaret blev inte nej.

Och Dinah tipsar ...

Om en viktig film.

"Hedra din fader och din moder", heter den.

Dinah, som har en son, tänker på efterdyningarna om något händer henne.

Vem tar då hand om ...?

Bilden har jag lånat från SVT:s hemsida.

DBIV ....

Förra veckans vinnare i uppmuntringslotteriet blev Anne i Mantorp och här, i hennes kryddhylla, står förstapriset - en liten burk med chili - odlad av bloggaren Lilla B i Västmanland.

Den här veckan är förstapriset burken med den ill-ill-heta chilin!

Till dig som vill vara med .., allt är som vanligt .., bisse151@gmail.com och gärna bild till!

Dragning i morgon onsdagkväll.

Dagens fönster ...

... finns i ett ödehus i Skåne.

I Skåne finns gott om det jag skulle kalla "rat-hus" ..., antingen förfallna och övergivna, eller bebodda, men med allehanda bråte runt husknuten.

Alldeles tydligt blir det om man åker tåg genom landskapet, men samma fenomen finns även när man - åtminstone förr i världen - kom söderifrån och upp mot Stockholm .., då såg man genom kupéfönstret mängder med bakgårdar där allt som skulle döljas hade hamnat.

Ja, sånt finns i landet Halland också.
Garage fyllda med bråte, till exempel.

Det är tur att järnvägsspåret inte går just där.

DBIV för Cecilia N i Härnösand ...

Det må väl vara att jag fick rida en av mina favvohästar i fredags.
Förut hade jag henne ofta och vi kom bra överens.

Sen var det en annan i gruppen som hade henne mycket. Men från början kom bara mulna kommentarer om "kärring till häst".

När jag i fredags jublade efter ridningen och sa att "Visst äär hon fin!" så fick jag medhåll från "kärringmuttraren".

Men hon är lite divig. Jag hamnade genast i onåd när jag talade gott om en annan häst inför henne. Då ville hon inte ta ett steg till.

Bilden är från ett annat tillfälle när vi har skuttat till oss en liten rosett på klubbhoppning.

Cecilia

Nu testar jag och lägger in verifikationen. 

Ni som INTE kan kommentera, mejla mig gärna på bisse151@gmail.com, så jag får veta att det krånglar.

Ordverifikationen ...?

Monet berättar hon omöjligen kan kommentera hos mig, sedan jag lagt in ordverifikationen.

Hur är det med er andra?

Jag tar bort den tillfälligt och kollar hur det blir, men översköljs jag av lika mycket spam igen, då vet jag inte hur jag ska göra ....?

Berätta gärna!

Och har ni inget annat för er ...

... så tycker jag att ni ska läsa ett intressant inlägg som handlar om djur.

Om hästar, katter och kaniner.

Och om frihet.

Och själva livet.

Här är det.

Dagens i-landsproblem ....

Det kan väl inte vara bara jag som har märkt att öronpinnarna numera snart saknar bomull?

Och då har jag inte valt den billigaste sorten.

Ps. Ja, jag vet att man inte ska använda öronpinnar i öronen. Men det gör jag ändå. Ds.

cruella sa... 

 

Jag och min syster upptäckte den största skillnaden oss emellan när vi var på badhuset på uppväxtorten häromåret. Vi hade slängt ned lite badgrejer som vanligt, baddräkt, nån flaska schampo och handdukar. Och när vi var färdigsimmade och stod i omklädningsrummet tog min lillasyster helt allvarsamt fram fyra tops som hon virat in i gladpack. Två åt oss var. Jag stod som ett levande frågetecken.

 

Och det gör jag nu också. Nej, jag har inte upptäckt att topsen snart saknar bomull. Jag använder ALDRIG tops! Någon gång i ungdomsåren för att sudda ut ögonskugga med kanske, men nu har jag små kuddförsedda pinnar till det.

 

Vad gör man egentligen med tops? Seså, ni som kommenterar - topsbruket!

DBIV för Agnetha i Skellefteå ...

Det bästa som hände mig  var att jag hade besök av dotter och lille Alfons
från Obbola.

Det förgyller dagarna.
De  var hos mig från torsdag - söndag, så jag fick verkligen rå om mitt barnbarn.

Kerstin i Dalarna om här och nu ....

Min första akvarellkurs :-)

Inte som jag brukar - torrt papper och smal pensel.

Nu var det blött papper och bred pensel.

Hur kul som helst :-)

Kerstin i Dalarna

 

// Elisabet säger: ja, nu blir det dbiv och här och nu, lite hipp som happ, men det spelar ingen roll .., det går bra. Det roligaste för mig är att ni är med på banan.

Mitt eget DBIV .....

Ja, jag blev verkligen så innerligt glad över cd-hyllorna som fick flytta från ena väggen till den andra - helt och hållet pv:s idé -

Men småtavlorna och lampan var mitt påhitt och där det är tomt, ska det fyllas ut .., jag blir snurrig om det inte blir balans ... men det ska nog ordna sig?

Ulrika, ser du dig själv där uppe?
På tavla nr 2 uppifrån är det ett utdrag från pv:s loggbok, det handlar om just den där dagen när vi seglade till Kåseberga och längst ner syns Eml som kapten Lintott, samma dag, alltså.

Det här var nog bland det bästa som hände förra veckan.
Plus gåsmiddagen i Lund.

DBIV för annannan i Portugal ...

Det bästa i veckan var att börja lyssna på Sent i november av Tove Jansson, inläst av Mark Levengood.
Jag är uppfödd på mumintrollen, närmast med modersmjölken, och jag har säkert läst böckerna flera gånger som barn och tonåring.

Nu har jag börjat om som vuxen, långsamt, eftertänksamt och med hjälp av Mark Levengoods uppläsningar. Det är underbart med böcker som har något att säga en som både barn och vuxen.

Sent i november är den sista av böckerna, kanske mest en bok för vuxna, eller i alla fall för människor som vill och försöker bli vuxna, för den är så enastående livsklok att jag måste lyssna om, och om igen.

Medan jag lyssnar stickar jag på en riktigt mjuk sjal i färger som visset gräs och höstmulen himmel...

// Här kan ni lyssna till Tove Jansson som läser från Sent i november.

DBIV för Eva från Tyresö ...

Å det bästa (som verkligen var KANON)

var konserten i söndags på Musikaliska med Niklas Sundén på dragspel.

Till det var det 25 blåsare i orkester med en dirigent i röda skor samt

Christoffer Wollter och Åsa Fång.

Båda sjöng och  var mycket duktiga och spelade faktiskt små scener.

De sjöng  Brel och Piaf och tänk de gjorde bara två föreställningar.!

Flera långa rep innan!

 Niklas som är dragspelsmästare är fantastisk.

 Han har ackompagnerat Rikard Wolff  tidigare

och det var då jag fick kontakt med honom.

Underbar. Ödmjuk och jätteduktig.

 Både Ulf och jag njöt varenda sekund!

Rosor fick Niklas naturligtvis efteråt.

Detta glömmer vi aldrig!

 

Eva i Tyresö