Elisabet

tisdag 27 april 2021

Tisdag ....

Underbart vacker natt och morgon; det tackar jag mångubben för.

Vaknade två, stod länge vid sängkammarfönstret och tittade ut .., månen lite söderut .., skymtandes genom ekens grenar.

Och tre timmar senare såg det ut så här, som på bilden.

Då visade termometern fem minusgrader, jag kastade på mig kläder, skrapade bilrutan och körde ner till havet. Parkerade så gott det gick och försökte fånga detta vackra. Hörde ejdrarnas ooo-ande ..., och någon enstaka koltrast, det var allt. Mötte pv som var på väg hem efter morgonens första rastning av Harry.

I morgon åker han - pv - till Orust igen .., han har hyrt en stuga på campingen och tillbringar dagarna inne i den jättelika hangaren. Nästan tre hela dagars jobb blir det. Jo, det blir nog bra.

Veckans Bästa här på bloggen tackade för sig för flera år sedan, men jag har två bästa-bästa ändå. Det ena är det här örngottet som finns att köpa på Ikea. (Finns även i påslakan). Om jag säger att jag älskar figurerna, så är det ingen överdrift.

En sak till: pv köpte en fågelholk vilken målades i grönt och sattes upp i ena boken, den i slänten ner mot vägen. Redan igår såg jag en liten blåmes titta in ..., kanske var det lägenhetsvisning, vad vet jag? Nå, idag flögs det in med sängkläder till det lilla boet och jag hoppas verkligen att det så småningom blir småttingar i holken.

Jag följer med största nöje och intresse ett instagramkonto där det installerats en kamera i en fågelholk, det är i Nederländerna. Där har vi följare kunnat se hur blåmesar bäddar och gör fint ..., hur det läggs ägg och hur äggen kläcks och det är helt underbart. Den här gången slutade det hela alldeles förfärligt!

Kontot heter birdhouse.nl .., om någon är intresserad.

måndag 26 april 2021

Och snart är vi i maj månad ...

Bilden: små vita duttmoln syns vid horisonten ...

Måndagar och tisdagar ger sig pv av tidigt och kanske blir det även ännu mera vikariat för hans del, men hur han då har tänkt hinna med sin segelbåt som väntar på att göras i ordning där uppe i Bohuslän, det begriper jag inte.

Nåväl.

Det är hans bekymmer - eller kanske inte alls bekymmer -?

Själv tar jag harry på johanssonrundan och det är skönt ute; ingen isande vind och vi möter Manou (kanske en lagotto?) och hennes matte och så äldsta dottern som är hemma från plugget i Göteborg. Hon läser ekonomi, men berättar att hon tänker byta till juridik i stället.

Manou är steriliserad och därför helt ointressant för Harry och efter en stunds småprat säger vi hejdå och jag tar mig upp för backen och det går ganska bra, men på toppen får jag slå mig ner på en sten och vila.

Hjärtat d u n k a r.

Så här ser det ut det där Länsstyrelsen bränt marken.

Nåväl, det blir säkert fint om några veckor.

Och när man passerat trägrinden (som smäller nåt hemskt om man släpper den oförsiktigt) kommer man till en smal stig med ett hus på vänster sida och hagar mitt emot.

Sommartid går fåren där.

Hela tiden sneglar jag vid sidan av stigen .., vill på inga villkors vis snava eller trampa på någon huggorm. Här är verkligen gott om dem!

Sista backen, sen hemma.

Den 11:e mars när jag kom hem från sjukhuset, var det med nöd och näppe - och med stöd av pv - som jag tog mig upp för backen. Att gå till postlådan var som ett maratonlopp (som jag aldrig sprungit, men man kan ju a n a).

Nu .., känns det inte alls så.

Alltså går det framåt!

Hela förmiddagen ägnas åt pyssel med blommor.

Planterar mörkblå små penséer i blomlådorna (penséerna byts så småningom ut mot andra blomster och hamnar då i en vid trätunna) .., skott av pelargonior får komma i lite finare plantjord .., två plantor av Trollius/smörbollar får komma i jorden och jag tänker att dom ska jag sköta extra-bra, dom påminner mig om mamma, mormor, Dikanäs och fjällvärden där. Och snart slår syrénerna ut, om nu bara värmen får komma på riktigt.

Men kungsängsliljorna har redan tittat upp.

Tänk, att en liten blomma kan bli rutig!

Vilket mirakel.

Och rosenripsbusken, den som egentligen är tämligen oansenlig och ganska risig - den blommar så här fint! Nästan som örhängen är det ....,, ja, som små skönheter där bland det gröna!

Så är det här på Ejdervägen i landet Halland, ja, den här dagen i slutet av april.

Ganska bra, med andra ord.

I Indien däremot försöker anhöriga till svårt covid-drabbade få fatt i syrgas på svarta marknaden.

Vilket helvete! tänker jag.

Måndagfönstret ...

... finns och fanns på innergården i Ystad.

Trappan upp var smal och slingrig och det var nästan hopplöst att bära upp tyngre möblemang till förrådet längst uppe.

torsdag 22 april 2021

Båthuspernilla skriver så här ...

Min exman, som dömdes för just grov kvinnofridskränkning 2019 efter att ha misshandlat sin nya kvinna under hela deras 4 månader långa relation, fick 10 mån. Det ansågs extraordinärt då de varit ihop så kort tid, men ett avsparkat knä var svårt att bortse från.

Från de 10 månaderna dras häktningstiden av, sen dras även 1/3 av straffet "för gott uppförande" av. Totalt blev det 6 månader på öppen anstalt för honom medan hans ex behövde 8 mån för att tillfriskna från de fysiska skadorna och fortfarande tampas med PTSD efter händelserna.

Trots att barn som bevittnar våld i familjen fick han inte något extra för att vår dotter var i samma rum som misshandeln skedde under sina pappahelger.

Att det bara är i undantagsfall som det fulla straffet ska sittas av är bara så sjukt. Låt strafflängden vara den som döms ut och lägg på tid om internen INTE sköter sig och lägg ner daltandet med straffrabatter.

//Elisabet skriver: stort t a c k , som berättade!

Full fart ....(för somliga).

... har det inte varit på mig, men däremot på pensionatsvärden.

Han har kluvit all björkved som togs hem på släpkärra för några dagar sedan .., slipat och oljat in två trädgårdsbord .., ägnat ett tag åt växthuset och nu renoverar han pallkragen, den där all mynta haft sitt hem.

Jag tror nog att han är helt återställd från covid-eländet.

Mellan varven har han tagit harry på långa promenader och pratat med kanotisten som hoppas kunna ge sig av i morgonbitti.

Själv har jag i alla fall sett till att vi fått grillad "Slaktar-korv" med diverse tillbehör och som vanligt - eller alltid - är kolen helt perfekt när man har tagit sista tuggan.

Jo, jag har även torkat golvet i uterummet, dammsugit här inne, diskat ett antal gånger och hämtat posten - som idag bestod av ett erbjudande från Hemmets Journal, tio nummer för 149:- - men det åkte i elda-upp-pappers-kassen.

Förmiddag i landet Halland ...

Vaknar klockan fem, stiger upp klockan sex. Allt beror på att jag går i säng tidigare än vanligt och plötsligt sover jag hela natten i sträck, det är ju som ett mirakel!

Högsommarvärmen tackade för sig redan igår.

Himlen är ljust blå.

Det blåser friskt.

Pv berättar om en kanotist som tänker sig att paddla från Strömstad till Haparanda och som, på grund av blåsten, slagit läger nere på ängen, vid stranden. Nu har han erbjudit denne man att - om han så önskar - duscha här hos oss, men ännu har ingen uppenbarat sig.

Delar soffa med Harry och Sigge. Båda är morgontrötta.

Och pv kollar Harrys päls .., är där någon fästing, tro?

Plötsligt blommar tulpanerna och all klematis visar sig vara vid liv.

Mera nyheter.

Vi får veta att regeringen vill höja straffet för grov kvinnofridskränkning från nio månader till tolv. Först tror jag att jag hör fel; det kan ju inte vara möjligt .., ynka tre månaders skillnad!! Men nej, det är verkligen så.

Tre månader? Kommer det att göra någon märkbar skillnad? Inte det minsta, tror jag.

Jag tror kanske heller inte att om det så vore ett par års fängelsestraff, så skulle det avhålla den sortens män från att t.ex misshandla sina kvinnor, jag tror inte att dom tänker så., (männen, alltså), men ett års fängelse, nej, det är på tok för lite.

Följande finns att läsa hos NCK - Nationellt Centrum för Kvinnofrid.

"Grov kvinnofridskränkning är en underkategori till brottet grov fridskränkning. Bestämmelsen fokuserar på upprepade kränkningar i form av vålds- frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation. De handlingar som avses är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt utnyttjande. Den 1 juli 2013 ändrades lagen till att också omfatta skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud. Lagen är utformad för att underlätta åtal av gärningsmän som upprepat kränkt en närstående kvinna. Straffet för grov kvinnofridskränkning är som lägst fängelse i nio månader och som högst fängelse i sex år."

Uppdaterat: läs gärna Cruellas kommentar, det är alltså minimistraffet som ska höjas.

Dagens fönster ....

... är gårdagens, eller egentligen .., fönster sedan sju år tillbaka och visar utsikten från ortopedavdelningen på Halmstad sjukhus. Det var då jag - i april - fick ett nytt vänsterknä.

onsdag 21 april 2021

Hänger ut tvätt till tork ...

Ja, det blåser ju bra.

Snabb torktid, tänker jag.

Hinner knappt in, så kommer regnet.

Dagens fönster ...

... innan det byttes ut och pv:s blommiga gardin ännu var på plats, den som många år senare skulle bli till svepning när pElle skulle begravas.

Och mamma tittar ut och upp mot himlen.

Jaa, du mamma .., det är nu tretton år sedan du gick bort.

tisdag 20 april 2021

Eftermiddag ....

Sköna dagar bjuds vi på. Tog Harry med mig ner till havet, mest för att se hur det blev efter att det eldats på ängen - den mot havet till - och det såg ut som det brukar när sånt här görs.

Vi gick längs en av alla stigar som finns på ängen och Harry tvärstannade och jag hojtade till honom .., ååå, där var den allra sötaste lilla mus - kanske en rundmagad näbbmus - och bakbenen såg ut att vara liksom släpande! Hu, så ledsamt.

Så har jag cyklat till affären i Haverdal och det var första gången sedan i höstas. Motvind dit och motvind hem. Hade med mig en travtidning till friherrinnan som jag lämnade och bjöds då på kaffe och två fantastiska - av henne gjorda - mackor!

Vi satt som vanligt ute vid söderväggen där det nu blommar för fullt (påskliljor, pingstliljor, hyacinter och gullvivor!) och katten Tiger var sur och gömde sig under en stolsdyna på marken och daghunden Bessie skällde på två stövare som rastades av sin husse.

Kanske blev det en halvtimmes paus?

Cyklade hem .., hörde gransångaren mest hela tiden .., var förbi av trötthet när jag tog sista uppförsbacken - här hemma - och satte mig sedan i trädgårdsstolen och somnade. I nästan två timmar halvsov jag där ute.., så slut på.

Men att man är slut på, betyder ju inte att det var dumt att cykla. Jag m å s t e ju få upp orken!

När pv många timmar senare kom hem (även han hade cyklat, men nära fem mil totalt), sa han "ja, en sak är säker .,. gubben är inte längre den han varit!"

Han var också trött och hade ont i rumpan.

Så kan jag berätta att triften knoppas nu nere vid klipporna och dom här vita (bilden) blommar redan. Inget bad idag. Jag var för trött. Och inutifrusen.

Nu väntar fem dagars ledighet för pv.

Tror ni att han är glad?

Klockan fyra på morgonen och Dagens Fönster ...

Det är klart att går man och lägger sig tidigt (Pv var jättetrött .., första gången sedan han var sjuk som han cyklade till och från jobbet, ja, första gången på månader! och själv var jag mer eller mindre halvdöd), ja, då vaknar man kanske tidigt också. För mig är det så.

Så .., när klockan är fyra, gosar jag lite med Harry som ligger nere vid mina fötter .., och så bestämmer jag mig för att lyssna till Vetenskapspodden med underbara Lena Nordlund som programledare. Det handlar om att drabbas av Alzheimer och om forskning och hur man tar sig an tillvaron när sjukdomen flyttar in hos anhöriga.

Oj, så mycket igenkänning!

Och så mycket man gjorde fel, när det gällde mamma!

Man= jag själv.

Halv fem vaknar herr Koltrast och jag ställer mig vid fönstret och lyssnar.

Jag hör ejdrarnas hooande nerifrån havet.

Och en rödhake.

Bilden: till vänster om växthuset, i syréndungen där pElle ligger begravd.

Några timmar senare: det verkar bli en fin dag, även om det är en kylig morgon.

Igår bad i havet för min del och därefter en stund på stranden, ja, fram tills en kvinna kom fram och sa att hon var från Länsstyrelsen och nu skulle det brännas gräs på ängen och .., ja, vinden var ju ostlig och all rök skulle komma mot mig.

På det viset.

Cyklade hemåt.

Upptäckte två sädesärlor på gräsmattan och på på taknocken herr stare.

Det tar sig.

måndag 19 april 2021

Dagens fönster och herr Greider ...

"Jag sov i våren.

Jag gäspade och kanske flög en humla in och sen ut

ur min mun mig ovetande.

Jag såg katten leka i gräset

intill min dotter.

Läkaren ringde och ville bara

kolla om jag hade feber.

Det var en lördag i april.

Jag var trött men rätt så lycklig."

Kanske behöver jag inte säga hur mycket jag tycker om Göran Greiders sätt att uttrycka sig.

söndag 18 april 2021

Söndag i april ....

Jo, då tar vi hand om en liten sädesärla - den första vi ser på tomten - och det var pv som såg den sitta på gräsmattan intill komposten, nästan helt orörlig. Vad hade hänt med den lilla krabaten? Säg det. Kanske hade den flugit in i något av gamla altanens fönster .., eller hade nån större fågel försökt ta den?

Att pv grävt i jorden, kanske jag inte behöver förklara.

Lite piggnade den till och även jag fick hålla agera viloplats och jag strök den över det lilla huvudet och över ryggen - försiktigt, försiktigt - och den var så fin. Och så droppade vi lite vatten på näbben och kanske att det gjorde sitt till .., för efter någon halvtimme kanske, så flög den iväg.

Så har pv varit friherrinnan behjälplig och monterat den gasolgrill hon införskaffat. Det tog tid, nästan tre timmar och vi bjöds på kaffe och en god kaka med glass och det var högsommarvärme och mellan varven (alltid dessa varv) kom tunna moln och så åkte sticketröjan på och lika snabbt av igen.

Utomhus hela tiden.

Nu brukar jag - vår, sommar och höst - tillbringa mesta tiden utomhus, men aldrig så mycket som det här året!

Foto: sonen.

Som tack för hjälpen blev vi bjudna på lunchmiddag på Göstas och det var hur gott som helst! På Göstas kan man antingen sitta inomhus .., eller så på en stor, avlång altan med markis över .., eller - om man känner för det - på stora terassen utan regnskydd.

Vi satt ute på terassen med utsikt mot havet (med rejäla avstånd .., tänk, att man hela tiden måste förklara sig) och vi såg en äldre-äldre kvinna med vad jag tror var hennes dotter (dom såg så glada ut, kanske lättade, kanske var det första gången på över ett år som dom kunde äta tillsammans!) och ett stycke ifrån oss satt våra före detta grannar som bodde närmast havet; nu har dom sedan ett par år tillbaka flyttat till Grötvik och har mindre tomt att ta hand om.

Den kvinnan ser så vansinnigt snäll ut och jag tänkte att .., hade hon kommit och tagit blodtrycket då, för någon månad sedan, alltså hade hon arbetat inom vården, ja, då hade jag blivit så glad. Men inte en susning har jag vad hon har arbetat med.

(Men nu vet jag .., hon har varit hårfrisörska! berättade Britt.)

Medan pv ägnade sig åt grillen, ja, när vi var hos friherrinnan, läste jag Svenska Dagbladet (nu är det friherrinnans tur att ha en sån femveckors-prenumeration för 50:-) och väl hemma igen har jag cyklat ner till havet och tagit mig ett dopp. Hjälp, vad jag fick gå långt ut innan jag kunde simma lite och oj, så kallt det var och frånlandsvind dessutom, men åååå, så jag njöt efteråt!

Och apropå dagstidningar, så läste jag förstås minnesorden i såväl vår DN som i Svenska Dagbladet idag.

Den här - som bara syns delvis - upptäckte jag i april 2017; det var några systrar som hade undertecknat det hela och texten fyllde mig med oändlig värme.

Dagens fönster ....

... fångades av Gunnar i Jämtland, under ett besök i Stockholm.

Det fönstret hittade jag under strosandet bland inlägg från sex år tillbaka. Observera att självaste herr fotografen skymtar t.v. om tavlan.

Och tänka sig .., just idag fyller herr Rindå sjuttsiosex år!

Hurra, hurra, hurra och hurra! hojtar vi i det gula huset.

lördag 17 april 2021

Resumé ....

En lååång lördag känns det som.

Pv har grävt och fyllt på med kompost i trädgårdslandet uppe i slänten och själv har jag rensat ogräs i rabatten, den mot havet till. Humlen på väg upp. Snart ska jag lirka dem på Den Rätta Vägen .., det vill säga, upp till spaljéerna.

Ägnade flera timmar på eftermiddagen åt Prins Philips begravning i London. En vacker och värdig historia och tack och lov att man kan kolla på Sky News. Drottning Elizabeth såg ut att ha åldrats tio år, men det kan ju vara den helsvarta klädseln som gjorde sitt till.

Det lär ska bli en närapå högsommardag i morgon och då ska pv agera tekniker och montera den nyinköpta gasolgrillen vilken friherrinnan skaffat sig. Spännande !

Och så plockade jag idag vårens första fästing från Harry och nu blir det droppar i nacken, så och på Sigge. Ett elände är det med dessa små djur.

Sjuttonde april ...

Promenerar i bildarkivet och stannar upp vid fem år gamla inlägg.

Som här .., Harry och Nelly tillsammans på soffan Ektorp.

Nära, nära.

Och jag gjorde friherrinnan sällskap till kyrkogården i Harplinge och då, för fem år sedan, hade våren kommit betydligt längre. Nu är det mer som hit-och-dit-väder.

Igår nästan somrigt .., vi lämnade tillbaka bilen hos Sonja och blev bjudna på kaffe på hennes uteplats och det var närapå f ö r varmt .., solen rakt mot oss och Harry kröp in under en bänk.

Och igår..., kom pv med dagens post.

Detta!

En hälsning från Portugal - i form av Sydsvenskan - under många år i Skåne min favorittidning -, ett brev från Lund med tidningssidor vilka handlade om "härliga Halland" och ett somrigt kort (made by Eva på Rödön) och jag satte mig i uterummet och tog del av detta ljuvliga, allt medan det från kråkboet i tallen hördes ett evigt kra-kraande (räknade till att det lät så var tredje sekund).

Så till annannan, bettankax och Eva i Jämtland: från hjärtat T A C K!

Dagens fönster ....

.... kommer från Bomberget och då kanske någon vet att där bor Ulrika.

Tack för fönstret! säger jag.

fredag 16 april 2021

Spridda skurar en förmiddag i april ...

Något som lätt hade kunnat platsa i mitt val av "morgonens bästas", i alla fall fram till halv tio nu på morgonen, det måste väl ändå vara vårt lands vaccinsamordnare (den evigt positive) Richard Bergström - som till synes totalt obrydd - struntade i att han dök upp på tvären när han i Morgonstudion berättade om vaccintillgången. Detta vittnar väl ändå om en inre trygghet, det tror jag. Själv hade jag nog blivit väldigt stressad :)

Tar en kortare promenad med Harry och ser hur allt knoppas.

Men sälgen, den har snart gjort sitt.

Och poppel-skotten hos grannen har behandlats med nåt preparat så dom inte ska växa upp, utan förmodligen avlida. Buuhhhhu. Måtte övriga popplar (det är inte många kvar nu), få leva.

Annat gör en (mig) lycklig: den lilla myrstacken vilken raserats, ja, den är fortfarande i samma eländiga skick, m e n .., nu har myrorna hittat ett nytt ställe, bara några meter därifrån och oj, vilken fart det var på "vad-dom-nu-höll-på-med"!

Måtte den få vara kvar!

Tänk .., bara tänk om man hade varit på besök i England och kunnat titta in hos kvinnan som var så finurlig på att brodera såna här små tavlor! Hennes konto heter "suzihearts" och jag tycker att det är helt ljuvligt! (Thimble betyder fingerborg och har man inget annat att göra, kan man förslagsvis ta sig en titt på den här sidan, med bilder på just fingerborgar under årens lopp).

Lyssnade nu på morgonen till Europapodden och tänkte att om det någon gång anordnas en tävling - kanske till och med ett världsmästerskap - i grenen "snabbpratning", då vet jag vem som vinner: Sveriges Radios korrespondent i London, Daniel Alling.

Knappt att man hinner med.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren: "Idag får du en annorlunda fönsterbild! Från 2018. Edinburghs Universitets - ja, vadå ? Försöksladugård hette det en gång i tiden! Alltså där nötkreatur som deltar i forskning och undervisning bor."

Tack! säger jag, till den numera så flitiga fönsterfångerskan.

Och vem höll nu i håven?

Jepp. Den här madamen.

(Och ja, jag har länkat till ett inlägg från april 2012. Vad skrev hon om då? Jo hon kom med en lista. Såna är alltid intressanta att ta del av!)

torsdag 15 april 2021

Värme ....

Inte enbart solen sprider värme (det har den verkligen gjort idag!), men också ett handskrivet brev från Eva i Tyresö. Jag ä l s k a r hennes teckningar .., som ofta finns lite här och där i breven och dessutom tycker jag att hon är bra på att teckna!

Mera värme!

Friherrinnan bjuder på den godaste ostkaka jag någonsin har smakat, med en yta som var alldeles perfekt och så små, små, små bitar med bittermandel i det hela. Upptinade bär (blåbär och hallon), samt vispad grädde till detta. Och kaffe, förstås.

Vi satt ute i solskenet (med avstånd) och jag - som på nåt konstigt vis - numera - alltid är så inuti-kall - fick en tjock, härlig röd ullfilt att värma mig med.

Stor - rent av jättestor - glädje också över att ostkake-fabrikören äntligen fått sitt vaccin (Pfizer).

Med posten tidigare i veckan kom ett litet paket med det allra vackraste omslag och titta, vilka ljuvliga frimärken! När jag googlar på Postnords utgivning av frimärken 2017, finns alla utgåvor där, men inte med ett ord nämns vem som designat dem!!

Så vansinnigt nonchalant!

Kanske anser Postnord att enbart detta att få designa ett frimärkshäfte, ååå, det är en sådan ära att det för frimärksköparna är helt oväsentligt vem som gjort detta fina!

Hos Filateli.info kan man däremot få besked: det är Eva Wilsson som varit så påhittig.

Mer av hennes design kan man ta del av här.

(Titta gärna in där! Sååå intressant!)

Och ja, jag inser att det kanske inte är sååå många människor som tänker på detta med vem som gjort vad, men jag tycker ändå att det är oförskämt av Postnord.

Nå, men vad innehöll paketet?

Jo, det allra vackraste sockar och två par, dessutom!

Hade jag beställt dem?

Nej.

Däremot hade jag på ett instagramkonto (aliceochtigris) sett bilder på dem och skrev att jag nog aldrig sett så vackra sockar! Det vidhåller jag också.

Avsändarens namn var prydligt nedskrivet på paketet, men det sa mig ingenting.

Nu vet jag, men jag vet inte om jag får skriva det här.

Hur som haver ringde jag upp henne (hon bor i Göteborg) och vilken rar människa det visade sig vara! Tack! säger jag återigen.

(Men nu är det så här, att nu vågar jag aldrig mera skriva att nånting är fint, av rädsla för att det ska uppfattas som förtäckt tiggeri. Så var det INTE menat och stickerskan från Göteborg sa att nej, så uppfattade hon det inte heller. Jag hoppas att hon är ärlig.).

Visst är dom fina?

Ett vackert litet kort med texten "Njut av din dag" följde med. Det kortet hade mian gjort, ni vet, hon som fotograferar miljoner fjärilar och sländor och en gång hade en blogg, vars namn jag glömt.

Ännu mera värme.

Sigge Nilsson .., som - när han får välja själv - alltid lägger sig i samma stol i uterummet.

I sommar blir han tolv år och har - so far - aldrig varit sjuk.

Mindre roligt: den stora, röda eksemblaffan under mitt högra bröst, återkom idag. Den äckliga doften också. Nu väntar jag och ser .., enligt brevet från sjukhuset (då jag hade samma sak sist) visade det sig inte vara bältros och inte herpes, ja, man visste helt enkelt inte. Kanske nånting som har med covid att göra? Ja, det lär kunna dyka upp olika sorters utslag på kroppen, om man har eller haft covid.