fredag 24 juli 2009

Herr Föreläsaren ...


Berättarmannen i egen hög person.

Tänk er en kväll i slutet av maj.

Några goda vänner sitter tillsammans på en altan i landet Halland och en av vännerna, en man från Jämtland, börjar plötsligt att berätta om biodling; om att ha bin och hur fantastiska varelser dom här små krypen är.

Just så var det.

Och tänk .., aldrig någonsin i hela mitt femtiofemåriga liv har jag blivit så oerhört tvär-fascinerad av något, som av just detta.

Det berodde förstås mest på själva berättaren .., herr Rindå själv, men ändå.

Av bara farten lånar jag två månader senare en bok på biblioteket - "Bin till nytta och nöje" - och så ligger jag raklång och läser och läser och det är inte sant så fantasiskt detta är.

Hör bara här, det här avsnittet handlar om Binas dans.

"Låt oss säga att biet har hittat en blommande körsbärsträdgård. Hemma i kupan delar biet med sig av nektarn det burit i honungsblåsan. På så sätt får de andra veta vad det är för nektar och hur hög sockerhalt den har. Bina luktar också på den nyanlände för att lära sig känna igen doften av de blommor de skall besöka.

Därefter börjar dansen.

Vippande med stjärten springer biet runt i en figur som liknar en 8:a och beroende på 8:ans lutning förstår bina i kupan i vilken riktning körsbärsträden finns.

Vinkeln
mellan 8:as mittlinje och lodlinjen i kupan, motsvaras av vinkeln mellan riktningen till solen och riktningen till nektarkällan.

Hastigheten på dansen och anger avståndet till fyndplatsen.

Om ett varv i 8:an tar tre och en halv sekund ligger fyndplatsen drygt en km bort, dansar biet varvet på 2 sekunder är den knappt 200 meter avlägsen.

Finns körsbärsträden närmaren än 100 meter, dansar biet bara runt, runt och kamraterna får med hjälp av doften leta reda på var träden finns. Vilket de också mycket snabbt gör."

Det var det här som Gunnar berättade om och vi bara g a p a d e av förvåning!

Kolla här bara!

Nu får jag veta att det inte all syns som JAG ser det.

Men här är länken.


Ringdansen talar om att det finns en rik foderplats nära kupan, men säger inget om riktning eller avstånd.

Vippdansen talar om riktning och avstånd till en rik foderplats. Avståndet anges genom att biet varje gång det vänder rakt genom cirkeln utför en vippande, darrande rörelse med bakkroppen. Ju långsammare dansen går och ju eftertryckligare vippningarna blir, desto längre bort ligger fyndplatsen. Binas förmåga att uppfatta dansens hastighet gör att de med god precision förstår avståndet till foderplatsen. Vid motvind eller uppförsbacke anges ett längre avstånd och vid medvind eller nedförsbacke ett kortare avstånd. Det är alltid avståndet fågelvägen som anges, även om biet måste flyga runt hinder för att komma fram.
Fynd rakt mot solen. Fynd rakt från solen.
Fynd 90° till höger om solen. Fynd 40° till höger om solen.

Fynd 90° till vänster om solen. Fynd 40° till vänster om solen.

Ja, men håll med om att det är som trolleri!

9 kommentarer:

gunnar i vaplan sa...

Hej Elisabet. Ja visst är det underbara varelser dom där bina.
Man vill bara veta mer o mer om dom..
I kväll kokar jag saft på Älgört, ska bli spännnde att prova.
Nu har jag semester i fyra veckor - härligt.

Bert sa...

gunnar i vaplan: Recept tack! Jag har "flerar hektar" älgört att ta reda på. Hur gör man?

Bert sa...

Elisabet: Ska det var bilder där vid "fynd 90" etc.? Jag ser bara små rektanglar.

Elisabet. sa...

Gunnar: om du hade befunnit dig lite länger söderut nu, hade du kunnat bli seglarkompis med pv ..., till Anholt!

Bert: nä, men ser du inte hur bina flyger .., det är ju det den visar bilden ovanför 90 grader.

Elisabet. sa...

BERT: jag lade in länken, så kan du se .., Gunnar mailade och visade vad ni såg ..-)

gunnar i vaplan sa...

Hmm... datorernas underbara värld.
Helt plötsligt när du la in länken, så syns det bilder iställer för fyrkanter, också ett trolleri :-)

Elisabet. sa...

Gunnar: ,-))

mossfolk sa...

Wow, de är ju superintelligenta, de där bina! Det där hade jag ingen aning om alls!

Mian sa...

Jag hade glädjen att få vara med på PV:s altan i maj då Gunnar berättade och jag blev precis lika fascinerad.
Varenda gång jag ser ett bi numera så tänker jag på hur det kanske kommer att flyga i någon sorts mönster då det kommer tillbaka till kupan - mycket intressant.