Så här ser det ut när man kommer gående från kustvägen och svänger rakt mot väster, mot havet till.
Vid pilen skymtar den stora byggkranen vid fabrikör Johanssons sommarhus, och grannhuset skymtar också, byggt i brunt tegel och nästan som i "herrgårdsstil", säkerligen från sekelskiftet.
Det vita huset stod klart före jul.
Där bor en ung familj med två små barn, ja, det var den familjen som fick anlägga en egen liten vägsnutt, då grisbonden förbjöd dem att nyttja sträckan från det vita huset till lilla grusvägen i förgrunden.
Under säkert ett års tid hart vi kunnat följa det här husbygget och jag tycker fortfarande att det är så ...., underliga proportioner ..., ja, att huset i profil liknar en pekingeser med intryckt nos.
På åkern växte i fjol härligt doftande raps!
3 kommentarer:
Åhhh! Vad jag längtar efter att få gå promenader... Har "haltat" sedan september (börjar bli lite less). Vägarna här uppe är inte gåvänliga heller... Ojämna isgator... Man går sakta, sakte... Men jag ser ljuset... =D
ÅÅH den "herrgården" är mitt favorithus. Går gärna extra sakta förbi det och glor massvis. Har till och med smygfotat det för att visa pojkvännen hur vårt framtida hem ska se ut, haha.
leina: ja, det är UNDERBART! Jag avskyr halka!
emmeline: menar du att ni brukar gå där? Då är ni ju jättenära det gula huset ..., sväng bara vänster innan ni kommer till det nybyggda huset!
Skicka en kommentar