Mejl från min syster i Australien: (hon kommenterar gårdagens bild).
"Jag fick ett nostalgiskt sug i magen när jag såg skidliftsbilden och tänker på alla söndagar jag tillbringade i slalombacken och knappt hann hem till 5-middagen. Jag älskade Tjamstanbacken och fick ju någon sorts årskort i början av säsongen, så jag slapp hålla på och köpa biljetter.
Här vräker solen ner och det är redan 42C och alla är naturligtvis oroliga för mera bränder. Jag passade i alla fall på att åka upp till affären och handla litet och uträtta diverse ärenden.
Däruppe är det ju svalt och jag har AC i bilen.
I går var det 37C och i natt 28C som kallast, så huset börjar värmas upp, så jag får nog sätta på
ACn snart. På radion säger man att alla små barn och åldringar skall ta det lugnt och hålla sig inomhus och jag får väl räknas till åldringarna, så det är väl bäst att vara lydig......"
//Elisabet skriver: Det var också i slalombacken som min syster flög iväg över översnöad sten, landade på rygg och fick tillbringa tre månader i gipsvagga på Skellefteå lasarett. Det visade sig då att gipset var för tättslutande mot ryggen, så ett område stort som två handflator hade börjat ruttna, gipsen fick klippas upp och man kan ju tänka sig hur ont hon hade haft. Ett under ändå att hon inte blev förlamad av fallet.
5 kommentarer:
Ja, hur går det med bränderna i Australien? Det har helt försvunnit från nyheterna!
Visst är det så att det mesta är tudelat, minnen t ex. Och för det mesta är det de fina minnena som dröjer sig kvar. Men ibland blir man påmind om saker som man kanske inte förträngt direkt, men väl knuffat undan. Och ibland är ordningen precis tvärtom.
Och tänk när ni sen delar era resp. Minnen från helt olika äventyr. Blir bra! :)
Hedgrenskan
Rexxie: ingen aning faktiskt .., hon har inte skrivit nåt om det på sistone och inte har jag hört eller sett några bränder på nyheterna heller.
Hedgrenskan: jo, så är det verkligen. Det är ju ett stort spann mellan oss syskon och när vi träffas kan man tro att vi vuxit upp i olika familjer. Birgitta är den utan tvekan modigaste av oss systrar och det här med ryggkotorna som gått sönder, det brydde henne inte så mycket :) Om det var det du menade med förträngning ,-)
OBS: Hedgrenskans kommentar gällde veckorna i Sälen, alltså inlägget här ovanför.
Skicka en kommentar