tisdag 4 februari 2020

Det som är viktigt ...


Här vimlar det av intryck och känslor efter den här ljuvliga dagen i landet Skåne .., så jag måste sortera lite i hjärnans arkiv och få lite ordning och reda på allt som hänt.

Alltså låter jag det hela vila tills i morgon.
Bilden visar hur det såg ut utanför den jättestora lokalen intill Sankt Andreas kyrka i Malmö.
Ååå, där vimlade av småttingar i lillkillens ålder - plus minus några månader - och det hela påminde mera om hundvalpar på grönbete! Ja, det var härligt att se dem! Och man såg likheter mellan barn och föräldrar (en liten kille som visade sig heta Bosse, hade likadana knallbruna ögon som sin mamma) och det var sångstund till rörelser och lillkillen satt i mitt knä ett tag och vi viftade med armar och ben och ja, han var glad i allting.
För övrigt tycktes alla barn glada.
Inte ett gråt så långt jag kunde höra.

Efteråt tog vi vagnen (och pojken) och återvände hem, där det bjöds på lunch.
Det blev en omelett med härlig fyllning, samt en smarrig sallad bestående av strimlad färsk grönkål och vitkål, vilket stektes i olja. Lägg därtill rejält med vitlök, samt pressad citron och örtsalt.
M en så gott!!

Tog sextåget hem (två timmar), pv mötte i Halmstad och han har gått i säng och jag är sååå trött, men så lycklig. I vanliga fall sparar och sparar jag .., jag vill verkligen ha en rejäl buffert om nånting skulle hända.
Men att unna mig mera av sånt här, det tänker jag göra, även om en tågresa t. o r till Skåne går på nästan fyrahundra kronor!
Så är det.
Nu mot sängen.

Inga kommentarer: